Barnläkare: Stockholms barnsjukvård havererar
Bristen på vårdplatser går inte att försvara. Nya Karolinska måste erbjuda arbetsmiljö och löner så att det går att rekrytera och behålla sjuksköterskor, skriver 32 barnläkare i en debattartikel. Vårdförbundets förtroendevalda håller med och uppskattar stödet från läkarna.
De ökande problemen med sjuksköterskebrist och allt färre vårdplatser har den här vintern blivit ohanterliga. 30-40 procent av vårdplatserna för barn på Nya Karolinska är stängda på grund av sjuksköterskebrist. Det skriver 32 erfarna barnläkare på sjukhuset i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Värre än någonsin
De menar att de aldrig sett en liknande situationen tidigare. Bristen på vårdplatser gör att den medicinska kvaliteten försämras, patientsäkerheten minskar och att arbetsmiljön är ohållbar.
Barnläkarna protesterar mot att barn vårdas på akutmottagningens undersökningsrum hela dygn och att undersökningar, behandlingar och operationer försenas.
Intensivvårdsavdelningen är så gott om alltid full och barn som behöver komma dit blir vårdade på akuten eller placeras på vanlig vårdavdelning. Läkarna skriver att vårdprogram inte kan följas och att köer och väntetider växer på ett oacceptabelt sätt.
Barnläkarna är oroade över att de erfarna sjuksköterskorna som förmedlat kunskap och trygghet till stor del har slutat, vilket också leder till att de nya inte kan få stöd.
”Vi befarar nu att fler sjuksköterskor än någonsin kommer att säga upp sig och vi vet att nyrekryteringen blir svår”, skriver de.
Barnläkarnas krav på politikerna:
- De beslutade vårdplatserna på Nya Karolinska måste bemannas och öppnas.
- Sjukhuset måste kunna erbjuda en arbetsmiljö och lön som gör det möjligt att rekrytera och behålla kompetenta sjuksköterskor i slutenvården.
- Att det tillsätts en haverikommission.
Som Vårdfokus rapporterat om har fyra fackförbund tillsammans i vinter anmält Karolinska universitetssjukhuset till Arbetsmiljöverket. De påtalar bristen på sjuksköterskor vilket lett till många stängda vårdplatser. Dessa har sedan ändå ”öppnats” som överbeläggningar, fast då med för lite personal.
Eva Håkansson är skyddsombud och förtroendevald för Vårdförbundet på Karolinska i Solna.
– Många sjuksköterskor har lämnat Nya Karolinska för att de inte kunde ge den vård de ville i de nya lokalerna. De kände att de flyttade från ett barnsjukhus till ett sjukhus som inte är anpassat för barn, och mår dåligt, säger hon.
Vårdförbundet håller med
Hon har träffat sjuksköterskorna på en rad skyddsronder som gjorts på Nya Karolinska.
– Den stora personalomsättningen beror på olika saker. Men de nya lokalerna har också inneburit problem, som att tekniken inte fungerat och att sjuksköterskorna inte hittar. De ser knappt varandra längre på de stora ytorna, och får ha möten för att veta vilka som jobbar ett arbetspass.
Anna Larsen är också förtroendevald och huvudskyddsombud på Vårdförbundet vid tema Barn och kvinnor på Karolinska. Hon är glad att barnläkarna har lyft frågan om den stora betydelse bristen på sjuksköterskor får för deras möjligheter att göra sitt arbete och för barnsjukvården över huvud taget.
– Vi håller med om vad de skriver. Situationen är så pressad att de sjuksköterskor som är kvar inte hinner ta rast som de behöver och ibland inte gå på toaletten. Det är en stor etisk stress att till exempel lova barn eller föräldrar en sak, och sedan behöva prioritera bort det. Det är inte bra barnsjukvård, säger hon.
Lön och arbetsmiljö
Sjuksköterskorna pressas av överbeläggningarna och att vissa barn på vårdavdelning egentligen skulle behövt plats på intensivvården.
– Sjukhusledningen behöver locka med högre lön för att få hit nya sjuksköterskor. Sedan krävs bättre arbetsmiljö och bättre löneutveckling för att sjuksköterskorna ska stanna. Introduktionen till de nyanställda är också en viktig fråga. Brister den på grund av tidsbrist och stressade handledare minskar sannolikheten att de vill stanna i verksamheten.