tema fetma

Orsakerna till fetma och övervikt bearbetas i kbt

Orsakerna till fetma och övervikt bearbetas i kbt
Lisbeth Stahre har utarbetat kbt-programmet och skrivit boken Övervikt handlar om känslor.

Att bara inrikta behandlingen av övervikt och fetma på kost och motion räcker inte. De som vill få en bestående viktminskning behöver se och arbeta med de psykologiska orsakerna till varför de äter för mycket, säger Lisbeth Stahre, medicine doktor i psykiatri.

Det är Lisbeth Stahre som har tagit fram metoden som bland annat används på Tannefors vårdcentral i Linköping och som Vårdfokus berättar om i reportaget om Linnéa.

I boken Övervikt handlar om känslor berättar Lisbeth Stahre om orsakerna till övervikt och lär ut hur man kan minska känslomässigt ätande och förändra sin självbild. Hon är auktoriserad socionom och kbt-terapeut och disputerade 2017 på en avhandling om metoden som hon utvecklat.

Känslomässiga orsaker

– Vården har så länge förmedlat sina gamla vanliga metoder, rör dig mer och ät mindre, ändå har andelen överviktiga bara ökat. Det är uppenbart att kraftig övervikt och fetma sällan beror på okunskap om goda matvanor, säger Lisbeth Stahre.

I sin forskning har hon visat att nyckeln till bestående viktnedgång ligger i att förstå att överätande, att äta fel och för mycket, har känslomässiga orsaker som att man är besviken, irriterad, känner sig misslyckad eller andra negativa känslor.

– Det mesta är relaterat till det som vi kallar stress, alltså inte att ha bråttom, utan stress som handlar om känslor av otillräcklighet, att inte vara nöjd med sig själv och med sin kropp. När vi är stressade stoppar vi gärna något i munnen. En bulle eller en bit choklad gör att man mår bättre för stunden. På så vi blir ätandet en flykt från problem som vi inte orkar ta itu med.

En ond cirkel

Det är lätt att skaffa sig en viktuppgång. Att varje dag äta en smörgås eller en bulle mer än vad vi förbrukar gör att vi går upp i vikt. Och då börjar vi banta. Men för varje diet anpassar sig kroppen och ämnesomsättningen sjunker vilket gör att vi måste äta ännu mindre. I längden blir det ohållbart och därför går vi snabbt upp i vikt igen. Vi är inne i en ond cirkel.

– Det är det här som gör överviktiga, framför allt kvinnor, så desperata och förtvivlade och skamfyllda, säger Lisbeth Stahre.

Hennes kbt-program handlar om att i stället se sambandet mellan det liv vi lever och vad vi äter och titta på hur vi kan förändra orsakerna till överätandet. Det kan handla om att förändra relationer hemma eller på jobbet, att hantera känslor av skuld eller misslyckande, att ta tag i både små och stora problem i vardagen.

Våga säga nej

– För kvinnor handlar det ofta om att våga bli lite bitchiga, att säga ifrån, säga nej, bevaka sina rättigheter. Vi kvinnor har ofta starka omvårdande känslor och har lätt att ta på oss saker och ting, men det stjälper oss också.

Behandlingsprogrammet som beskrivs i boken kan användas enskilt eller i grupp och består av 12 lektioner där man får fundera över och arbeta med orsakerna till övervikten. Det kombineras med ett kostprogram där mängden mat regleras genom att man väger maten. Däremot är det flexibelt när det gäller fördelningen av fett, proteiner och kolhydrater.

– Kostprogrammet bygger på helt vanlig mat, du kan äta vad som helst, men inte hur mycket som helst. För det mesta kommer deltagarna själva på att de har ätit för mycket, säger Lisbeth Stahre.

Utvärderats i flera studier

För behandlande personal finns boken ”KBT vid övervikt och fetma” som mer ingående beskriver behandlingsmodellen och det vetenskapliga underlaget. Kbt-programmet har utvärderats i två randomiserade och kontrollerade studier vid Karolinska institutet där 159 personer deltog.

I den första studien deltog 62 kvinnor i behandlingsprogrammet, 43 i en kontrollgrupp som inte fick någon behandling. 92 procent fullföljde behandlingen och 60 procent deltog i uppföljningen ett och ett halvt år efteråt. Viktnedgången var i snitt 10,4 kilo. Kontrollgruppen hade under samma tid ökat i vikt med i snitt 2,3 kg.

I den andra studien jämfördes kbt-programmet med en kontrollgrupp som fick traditionell behandling inriktad på kost, motion och beteende. Viktnedgången för kbt-deltagarna var i snitt 5,5 kg ett och ett halvt år efter avslutningen, medan kontrollgruppen hade gått ner 0,6 kg i snitt. Jämfört med den första studien hade deltagarna i den andra studien ett lägre bmi redan från början.

En tredje studie på vårdcentraler i Göteborg visade att patienterna gick ner 5 kilo med behandlingen och att psykosociala problem relaterade till övervikten minskade. Dessutom minskade emotionellt och okontrollerat ätande.

Två års uppföljning

I de två första studierna följdes deltagarna upp ett och ett halvt år efteråt, i den tredje studien ett halvår efter. Däremot finns inga studier på kbt-programmets inverkan på vikten på ännu längre sikt. Håller viktnedgången i sig även flera år senare? Dietisten Helena Järnåsen som arbetat med metoden under många år på Tannefors vårdcentral följer sina patienter under två år, men hon har inte gjort någon vetenskaplig utvärdering.

– Det är väldigt olika hur det ser ut. Vissa klarar av att bibehålla viktnedgången andra inte. De patienter som det går bra för kommer gärna in till mig för att ”visa upp sig” emellanåt. Sen får man inte glömma att många har fått en mer avslappnad relation till maten tack vare denna behandling. De kan äta utan skam och skuld oavsett vad de väger, säger Helena Järnåsen.

Ska kunna användas i vården

Lisbeth Stahre har utbildat ungefär 300 dietister, sjuksköterskor, kuratorer och annan vårdpersonal i metoden. Tanken är att den ska kunna användas av personer som inte har psykologisk utbildning.

– Programmet är enkelt att följa och är upplagt så att handledaren är diskussionspartner. Det är viktigt att vara tydlig med detta från början. Om det kommer upp trauman eller större personliga problem får man hänvisa vidare till annan kompetens inom vården, säger Lisbeth Stahre.

Utifrån de erfarenheter hon fått har det visat sig att inte alla som äter för mycket gör det av känslomässiga skäl, utan mer kan betecknas som vaneätare. I en ny upplaga av handledarboken finns ett test för att se vilket ätmönster som deltagarna har.

– Metoderna för att förändra orsakerna till överätandet skiljer sig lite åt mellan de här två grupperna. Är man en vaneätare handlar det inte om att identifiera och ändra på sina känslor utan om en skärpning. Man får lära sig vilka strategier man kan använda sig av för att ta tag i sig själv och bestämma sig för hur man vill ha sitt liv, säger Lisbeth Stahre.

Vill sprida metoden

Hon tycker det är dags för vården att börja arbeta med kognitiva behandlingsmetoder som hjälper personer med övervikt och fetma att ta itu med orsakerna till känslomässigt och okontrollerat ätande.

– Jag hoppas att behandlingsprogrammet ska få större spridning i primärvården. Det är inte mer kunskaper i näringslära som behövs för personer med övervikt och fetma, utan ökad kunskap om de vardagspsykologiska orsakerna bakom överätandet.

Vetenskapliga studier

Stahre, L., Hällström, T. (2005). A new short-term cognitive treatment program gives substantial weight reduction up to 18 months from the end of treatment: A randomized controlled trial. Journal of Eating and Weight Disorders: Studies in Anorexia Bulimia Obesity, 10, 51–58.

Stahre, L., Tärnell, B., Håkanson, CE., Hällström, T. (2007). A Randomized Controlled Trial of Two Weight-Reducing Short-Term Group Treatment Programs for Obesity With an 18–Month Follow–Up. International Journal of Behavioral Medicine. 14, No.1, 48–55.

Stahre, L., Blomstrand, A., Hällström, T. (2018) Observational Study on Implemention and Effectiveness of Cognitive Behaviour Therapy Targeting Eating Behaviour for Patients with Abdominal Obesity in an Ordinary Primary Health Care Setting. Journal of Obesity & Eating Disorders. Vol 4 No:1. DOI: 10.21767/2471-8203.100036.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida