Så hanterar du kontakter med medier
Patienter som far illa? Felaktiga upphandlingar? Otydliga riktlinjer? Som anställd i vården har du rätt att tala med media och berätta om missförhållanden. Men det finns några begränsningar. Har du koll?
Att prata med journalister är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige som kallas meddelarfrihet. Det betyder att alla kan vända sig till medierna om de vill lämna ut uppgifter. Man har rätt att vara anonym och den som tar emot tipset får inte röja sin källa.
Meddelarfrihet gäller endast när uppgifterna ska publiceras – att bara prata runt lite i största allmänhet ger inget skydd enligt grundlagen.
Krav på arbetsgivaren
För anställda inom offentlig verksamhet finns dessutom meddelarskydd. Det är ett extra skydd för uppgiftslämnaren som innebär att arbetsgivaren inte får efterforska vem som lämnat ut informationen. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa den som varit i kontakt med medier, så kallat repressalieförbud.
Läs mer: Stod upp för de äldre – men möttes av kritik
Sedan den första juli i år omfattas även privatanställda inom offentligt finansierad vård av meddelarskydd. Inom privat verksamhet kan yttrandefriheten begränsas av ömsesidig lojalitetsplikt.
Nedan följer några hållpunkter för dig som vill nå ut i medierna:
Grönt ljus
- Du får när du vill berätta öppet om missförhållanden på din arbetsplats utan att fråga chefen, överläkaren eller pressavdelningen om lov.
- Du kan välja själv om du vill vädra dina åsikter på arbetsplatsen innan du går ut i offentligheten.
- Du har rätt att vara anonym och din arbetsgivare får inte efterforska vem som lämnat ut uppgifterna.
- Du får inte bestraffas, till exempel genom indragen kompetensutveckling, för att du har berättat om missförhållanden.
- Du kan posta inlägg om din arbetsplats på sociala medier, men ditt skydd är inte lika starkt som om du pratar med en journalist eller författare.
Gult ljus
- Du får tycka vad du vill om beslut som din arbetsgivare fattar och du får prata om dem offentligt, men som anställd måste du följa de beslut som fattas.
Rött ljus
- Du får aldrig lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten, till exempel om enskilda patienter.
- Du får inte lämna ut sekretessbelagda handlingar, däremot får du muntligen återge innehållet i handlingarna för journalister och författare. Syftet måste vara att informationen ska publiceras i medier som har en ansvarig utgivare, eller i en bok.
Tänk på att vara tydlig med att du uttalar dig som privatperson och inte som företrädare för din arbetsgivare.
Är du osäker på vad som gäller är det bättre att prata med en journalist som också är grundlagsskyddad än att gå ut via sociala medier.
Läs mer: ”Var och en bestämmer själv om de vill prata med medier”