Den 60-åriga kvinnan hade haft starka smärtor i rygg och arm i ett par dagar. När hon dessutom fick bubbliga utslag på samma ställen rådde ena dottern, som är läkare, henne att besöka vårdcentralen på den ort där hon befann sig på tjänsteresa. Dottern misstänkte bältros och påpekade för mamman att det i så fall var viktigt att komma i gång tidigt med medicinering.

På vårdcentralen var läkartiderna slut för dagen men då kvinnan förklarade sin belägenhet och misstanken om bältros erbjöd sig sjuksköterskan att titta på utslagen. Hon förklarade sedan att det inte var bältros utan kanske insektsbett eller allergi.

Två dagar senare kontaktade kvinnan vårdcentralen på sin hemort. Fortfarande med svår värk. Hon undersöktes av en distriktssköterska som bedömde utslagen som tydlig bältros. Hon hämtade en läkare som konstaterade att det var en klassisk bältros och skrev ut ett recept för antiviral behandling.

Kvinnan anmälde den första sjuksköterskan till Ansvarsnämnden. Sjuksköterskan skrev i sitt yttrande att kvinnan inte hade sagt något om smärtor.

Ansvarsnämnden skriver att diagnosen oftast är mycket lätt att ställa. Smärtan som kommer före utslagen är ett typiskt symtom på bältros, liksom att utslagen till en början bara sitter på ena sidan.

Patienten uppgav klart och tydligt att hon var orolig för att besvären var bältros. Sjuksköterskan borde då genast ha hört efter om kvinnan hade ont, eftersom det är ett typiskt symtom vid bältros. Men eftersom sjuksköterskan uppmanade kvinnan att söka vård igen om hon inte blev bättre tycker nämnden att hon ska slippa disciplinpåföljd. Beslutet har vunnit laga kraft (hsan 2005/1871:b6).