Vilken förändring inom psykiatrin ser du själv som den viktigaste sedan du var ung läkare?
— Öppenheten, att det numera är möjligt att diskutera psykiatrin på ett annat sätt. En psykiatrisk diagnos är inte heller lika stigmatiserande som förr, även om det är en bit kvar innan psykisk sjukdom är lika accepterad som kroppslig.

Vilken forskning inom området är mest angelägen?
— Det är svårt att välja, eftersom man inte vet var ett eventuellt ”genombrott” kan komma. Men två exempel: suicidforskning och godkännande av ett nytt psykofarmaka mot trötthet efter stroke, som Arvid Carlsson i Göteborg testar på patienter och som visat god effekt. Stroke är en folksjukdom med stora, också psykiatriska, problem.

Är sociala reformer viktigare för en ökad psykisk hälsa hos befolkningen än psykiatriforskning?
— Sociala reformer är sannolikt den mest effektiva förebyggande åtgärden, eftersom t ex en dålig skola eller ungdomsarbetslöshet kan sägas ”producera” psykiska besvär. Men utvärdering av sociala reformer är faktiskt också forskning. Svaret får bli: både forskning och sociala reformer är viktiga.

Vilka hoppas du nå med din bok?
— Jag tänker inte riktigt så. Jag skriver en bok om något som intresserar mig. Sedan hoppas jag förstås att finna läsare. Boken är i första hand skriven för en intresserad allmänhet, men många som arbetar inom psykiatrin har hört av sig med positiva omdömen.