Flyttboom

Europa. Sjuksköterskorna är piggast på att byta jobbland när 300 yrken jämförs. De har tagit över efter läkarna som länge legat i toppen. Svenskar hör till de som är mest rörliga.?

De rumänska sjuksköterskor flyttar mest av alla utomlands. Ofta värvas de direkt efter utbildningen till länder som Tyskland, Italien och Storbritannien.?

— Rumänien har de senaste åren förlorat 25 procent av sina sjuksköterskor, med svåra konsekvenser för den egna sjukvården. Två år efter examen finns nästan ingen kvar i landet, de rekryteras på ett systematiserat sätt genom agenturer, säger Mathias Maucher, chef för hälso- och sjukvård på Epsu, den europeiska unionen av fackföreningar för personal inom den offentliga sektorn.

??Minimilönen ligger på 160 euro i månaden i Rumänien, även om den normalt landar på 400 euro.?

— Då är det klart att de unga, välutbildade med goda språkkunskaper väljer att flytta utomlands och få mångdubbel lön.

?Att fattiga länder förlorar sjuksköterskor till rika länder är ingen ny företeelse, det kallas ”braindrain”, när det egna landet förlorar kompetens. Hos Världshälsoorganisationen WHO är frågan glödhet i kampen för att alla länder ska kunna ge sina invånare god vård. Nu har trenden ökat även i EU.?

Sjuksköterskorna är de som mest söker sig utomlands när EU och EES jämför 300 yrken. Nästan 10 000 i genomsnitt byter land årligen. Under år 2013 gick sjuksköterskorna om läkarna som länge varit mest benägna att byta land. Det visar statistik som Vårdfokus tagit fram hos EU-kommissionen.??

— Det är positivt så länge sjuksköterskor prövar att jobba utomlands för att de är nyfikna. Men exemplet med ”braindrain” i Rumänien är förfärligt. De rika länderna i EU har råd att betala utbildningen själva för sjuksköterskor, säger Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet.

Vårdfokus siffror bygger på hur många som sökt legitimation för att arbeta permanent i ett annat EU-land de senast fem åren fram till 2013. I toppen bland sjuksköterskor som flyttar för att få jobb ligger också Spanien och Portugal, länder som är hårt drabbade av den ekonomiska krisen. Spanien har gjort tuffa nedskärningar i vården och omdebatterade privatiseringar. Lönerna för sjuksköterskor har sänkts med upp till 20 procent och många har blivit arbetslösa.

Genom fackföreningar i de berörda länderna har huvudorganisationen Epsu kunnat visa hur de spanska sjuksköterskorna utnyttjats och lönedumpats i Tyskland. När de kommit till det nya drömlandet har timlönen landat på 90 kronor, trots att andra arbetsgivare, som är anslutna till kollektivavtal, betalar omkring 130 kronor.??

— De har blivit utnyttjade och exploaterade i sin situation som arbetslösa av privata vårdföretag. Det här har rört sig om grundutbildade sjuksköterskor, men också specialistsjuksköterskor i intensivvård som arbetar i patientens hem.

?Epsu vänder sig kraftigt mot att åtstramningarna i länder som Spanien och Portugal utnyttjas av arbetsgivare i länder med bättre ekonomi. Sjuksköterskorna värvas av specialinriktade bemanningsföretag och tvingas skriva på kontrakt där de blir återbetalningsskyldiga med stora summor om de slutar tidigare än avtalat.?

— Kraven på återbetalning är olagliga om orsaken till att de säger upp sig är att de upptäckt att deras löner och arbetsförhållanden är mycket sämre än andra sjuksköterskors, säger Mathias Maucher.??

Den fria rörligheten är en av grundidéerna i den europeiska gemenskapen. Men även EU-kommissionen har uppmärksammat problematiken inom vården. En årsfärsk utredning lyfter fram hur länderna ska kunna rekrytera och behålla sin vårdpersonal, både inom branschen och landet. Annars kan framtiden bli att vården blir än mer ojämlik i Europa.?

Rumänien har förlorat 7120 sjuksköterskor på fem år, men tätt efter kommer faktiskt Sverige med 6585 sökta legitimationer i andra länder under samma år. Siffrorna är egentligen högre då Norge inte rapporterat in antalet för år 2013. Totalt har 23 715 svenska sjuksköterskor norsk legitimation.?

— Rörligheten är inte något negativt, men när de söker sig bort från Sverige på grund av att arbetsvillkoren och lönerna är sämre här blir det ett problem, säger Ann Johansson.??

Den stora flyttboomen märktes åren efter den ekonomiska krisen med år 2011 som topp då sammanlagt i Europa 11 170 sjuksköterskor fick godkänt för att jobba i ett annat land.?

Likaså ökar antalet åren efter 2004, då EU fick tio nya medlemsländer, varav de flesta från forna östeuropa.

?Att söka legitimation i ett annat land visar inte hur länge sjuksköterskan väljer att arbeta där. Socialstyrelsen går ett steg längre och kan visa att Sverige i stort sett går jämnt ut med de sjuksköterskor som flyttar hit från andra länder och de svenskar som flyttar ut. De samkör siffror för godkända legitimationer med inkomstuppgifter. Om sjuksköterskan inte längre tjänar något i hemlandet har hen sannolikt emigrerat.?

— Invandring och utvandring av sjuksköterskor har legat stabilt i många år, säger Hans Schwarz, statistiker på Socialstyrelsen.??

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att Sverige behöver rekrytera utländska specialistsjuksköterskor då bristen är stor här.

?— Men språket måste fungera för att man ska kunna arbeta med kvalificerad omvårdnad. Jag tror att rörligheten kommer att öka mer än vad vi har fantasi till att tro än, bland sjuksköterskor och i andra yrken. Därför är det viktigt att utbildningarna liknar varandra, säger Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik, SKL.

De fem yrkeskategorierna som flyttar med inom Eruropa. Siffor avser 2013 (Källa: EU)
Tandläkare 1 324
Lärare 2 016
Elektriker 3 403
Läkare 6 918
Sjuksköterskor 8 863