Preanalytiska fel äter tid och energi
Fel sker på alla arbetsplatser, även inom vården. ?Oftast är det mindre misstag eller den mänskliga ?faktorn som spelar roll men ibland kan felen bli värre.
Av alla fel som sker inom kedjan från provtagning till analyssvar hör den övervägande delen till preanalytiska fel, kring 70 procent. Det vill säga fel vid provtagning där identitetskontrollen inte utförts eller att provet är taget i fel rör, på fel sätt eller transporterats felaktigt. Helt enkelt har anställda med fel typ av kompetens fått utföra ett arbetsmoment som de inte klarar av. ??
Felet påverkar dem inte bara just där och då utan det påverkar även patienten med omprovtagningar. Det påverkar avdelningar och vårdcentralers undersköterskor och sjuksköterskor som får lägga mer av sin bristande arbetstid på att ta ytterligare prover.
Det påverkar även biomedicinska analytiker på de diverse laboratorier som måste kontrollera avdelningars/vårdcentralers arbete vid provtagning innan de ens vågar analysera ett prov. ?För tänk om prov taget på fel patient ger ett svar som är helt felaktigt för patienten???
Tänk de resurser som hade kunnat användas till arbete på respektive ställe om man på något magiskt vis kunde reducera de preanalytiska felen — sjuksköterskor kunde lägga mer fokus på omvårdnad och biomedicinska analytiker kunde lägga mer fokus på analyser och komma fram med provsvar.?
Den lösningen är egentligen enklare än man tror, för vem om inte biomedicinska analytiker är specialister på att ta prover så det blir rätt inför analys??
Västerbottens läns landsting har sedan länge beslutat att det inte behövs biomedicinska analytiker inom primärvården. På sjukhusens avdelningar är det undersköterskor och sjuksköterskor som tar blodprover. Deras utbildning innehåller betydligt mindre om preanalys och provtagning än biomedicinska analytikers utbildning. Biomedicinska analytiker ingår inte heller som föreläsare på deras utbildningsprogram utan andra sjuksköterskor utbildar de nya. ?
Biomedicinska analytiker har fått rollen att hela tiden kontrollera att andra har gjort rätt och rätta till felen som skett vid provtagning. Eftersom det är vi som har kunskap om preanalytiska faktorer är det vår skyldighet att informera andra om det. ??
Det är synd att vi har gett bort den viktigaste och starkaste länken; preanalysen i laboratorieprocessen. Det spelar ingen roll hur högteknologiskt laboratorium vi har och hur exakta analysresultat vi ger om själva provet är feltaget. Det tar tid och resurser att göra om och göra rätt vid preanalytiska fel, vilket orsakar onödiga kostnader och påverkar patienten i högsta grad. Om man gör rätt från början sparar man mycket onödigt arbete och det blir kostnadseffektivt. ?
Marianne Thynelius, ?
leg biomedicinsk analytiker?
Jennifer Arnqvist, ?
leg biomedicinsk analytiker?