Tema: Klimat och hälsa Ödesfrågan

Tema: Klimat och hälsa Ödesfrågan
"Klimatkrisen kommer att ställa väldigt stora krav på sjukvården", säger anestesisjuksköterskan Solveig Landén på Styrsö. Foto: Tomas Ohlsson

Redan i dag blir människor i Sverige sjuka av klimatförändringarna. Ohälsa och död på grund av stigande värme blir vårdens största utmaning i framtiden. Är du förberedd?

3 december 2019

Hunden Maja nosar sig fram längs Amnevikens strand. Här åkte anestesisjuksköterskan Solveig Landén skridskor som barn. Hon minns vintrar med svart blank is och frusna nästippar. De egna barnen har också kunnat åka skridskor här flera gånger. Hur det blir för barnbarnen är svårt att veta. Äldsta föddes för tre år sedan och sedan dess har mormors havsvik inte frusit till.

Förutom några år i stan har Styrsö, ett litet samhälle bland kobbar och skär i Göteborgs södra skärgård, varit Solveig Landéns hem. Vågornas kluckande gör henne lugn. Men på senare år väcker horisonten och bruset också tankar om smältande isar och stigande havsnivåer. Det som fick henne att verkligen förstå klimatkrisens allvar var när hon insåg hur uppvärmningen kommer att påverka människors liv och hälsa. I en framtid som på flera sätt redan är här.

Sverige blir allt varmare. Kring det finns inte längre någon tvekan. Klimatforskarna har länge varnat för utvecklingen och redovisat allt säkrare data som sedan 5–6 år tillbaka är lika solid som bohusgranit. Vädret kommer att fortsätta variera. Men det vi i Sverige generellt sett får räkna med är kortare vintrar, längre somrar, fler, längre och varmare värmeböljor och extrema skyfall.

I söder, som i Göteborg, är stigande havsnivåer ett problem som staden börjat rusta för. Strandkanten höjs runt Göta älv, men om 50 år kommer det att behövas större barriärer som skydd mot havet. I norra Sverige kommer klimatet förändras mest eftersom temperaturökningarna blir störst här. En effekt av att snö smälter och ersätts med barmark, som värmer luften mer.

Vad får då klimatförändringarna för konsekvenser för vården? Framför allt är det värmeböljorna som är en stor utmaning, men inte bara det. En hel del gamla sanningar, som att norrlänningar inte får kvalsterallergi, kommer också att ställas på ända.

Att Sverige behöver förbereda sig bättre inför värmeböljor och ett förändrat klimat konstaterade Klimat- och sårbarhetsutredningen redan 2007. Sedan dess har bland annat SMHI utvecklat ett värmevarningssystem. Året före den rekordvarma sommaren 2018 kom Folkhälsomyndigheten med ett vägledande dokument till regioner och kommuner om hur de kan minska negativa hälsoeffekter av värmeböljor. Men många lade dokumentet på hyllan.

”Inte prioriterat då värmebölja inte är så stort problem”, svarar en lokalt ansvarig till Folkhälsomyndigheten i utvärderingen av projektet.

 

Bertil Forsberg. Foto Mattias Pettersson

— Det här är ett ganska typiskt beteende, konstaterar Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, en av Sveriges främsta experter på klimat och hälsa.

I Europa krävdes det en värmebölja som tog tiotusentals liv för att de ansvariga skulle reagera på forskarnas varningar. Det här var i augusti 2003. Sedan dess har många europeiska länder klimatanpassat vården och omsorgen på ett sätt som fått dödstalen vid värmeböljor att minska, trots att sommartemperaturerna fortsatt nå nya rekordnivåer. I Sverige är det tvärtom. Här har dödsfallen fortsatt att öka för varje värmebölja.

— Hade vi varit mer förberedda sommaren 2018, då hade det inte blivit lika många dödsfall, säger Bertil Forsberg.

Han tycker att Sverige har mycket att lära av andra länder i Europa, där medvetna åtgärder visat sig ha stor effekt. I Italien ska husläkare ha koll på vilka patienter som är extra känsliga, så att vården kan kontakta dem inför stundande värmeböljor. I Frankrike finns kylda samlingslokaler dit det går att ta äldre och utsatta som riskerar att bli fast i överhettade lägenheter. I London delas det ut vatten på tunnelbanan när det är extra varmt, berättar Bertil Forsberg.

Studier från hans forskargrupp ligger till grund för SMHI:s värmevarningssystem. De visar att dödsfallen ökar vid tre dagar med 27 grader eller mer — med 10 procent i mellersta och södra Sverige och med cirka 30 procent i norra Sverige. Troligtvis beror utsattheten i norr på att temperaturskillnaderna blir större där och att människor är mindre vana vid värme.

För att förbättra beredskapen tycker Bertil Forsberg och hans forskarkolleger att Sveriges värmevarningssystem borde ta hänsyn till mer än bara temperaturer. Ett ökat antal samtal till 1177 om svullna ben och fötter förutsäger en högre dödlighet dagarna därpå. Detsamma gäller höga halter av marknära ozon. Forskarna har också sett tecken på att dödsfallen under en värmebölja verkar bli fler när det är mycket överbeläggningar på sjukhusen.

— Men detta är något som det behöver forskas mer om, säger Bertil Forsberg.

Värmeböljor har många direkta effekter på hälsan, som oftast visar sig tidigt. Det beror på att kroppens värmeregleringssystem, alltså förmågan att svettas, behöver tid på sig att komma i gång. Hos personer som äter vissa typer av läkemedel, exempelvis psykofarmaka, rubbas kroppens förmåga att reglera värme. Vanliga läkemedel mot hjärtsvikt ökar risken för uttorkning eftersom de är vätskedrivande.

Problem med hjärta och kärl är den vanligaste dödsorsaken vid värmeböljor i Sverige men procentuellt sett ökar dödligheten mest bland psykiskt sjuka. En studie visar att antalet patienter som söker akut psykiatrisk hjälp ökar med stigande värme. Att människor med psykisk sjukdom är extra utsatta beror inte bara på medicinernas påverkan, utan också på svårigheter att ta hand om sina egna behov.

Det allt varmare vädret påverkar oss på fler sätt. TBE har blivit ett växande problem i takt med att fästingarna breder ut sig. Pollensäsongen förlängs och i norra Sverige, där dammkvalster tidigare haft svårt att överleva de kalla vintrarnas torra inomhusluft, kommer kvalsterallergi att bli ett vanligare problem i takt med uppvärmningen.

Kraftiga regnväder har också effekter på hälsan. I Göteborg har studier visat att det blir fler fall av magsjuka efter rejäla regnoväder som påverkar vattenkvaliteten i Göta Älv, den huvudsakliga källan till göteborgarnas dricksvatten.

Passagerarfärjan Ylva glider fram på ett mörkgrått hav med utsikt över Göteborgs inlopp. Mjukt rundade klippor, en vidsträckt horisont. Solveig Landén pustar ut på ett säte och njuter av naturupplevelsen utanför fönstret.

— Jag hade hört att vi lever som om vi har fyra jordklot och sett bilder på smältande isberg, men inte förstått vilken påverkan det får på oss, berättar hon.

Insikten om hur dramatisk och allvarlig klimatkrisen faktiskt är fick henne att göra förändringar i sitt eget liv. Hon har slutat flyga och köra bil. Till jobbet på Mölndals sjukhus tar hon båt och elcykel.

Hon har arbetat för att försöka minska operationsavdelningens klimatpåverkan. Vården har stora utsläpp. Men det är genom att sprida kunskap och jobba för ökad folk- hälsa som Solveig Landén tror att vårdens professioner skulle kunna bidra mest.

— Vi kan visa på kopplingar mellan klimatsmarta val och ett hälsosamt liv. Det är en vinst både för oss och planeten. Men vi borde också informera om vilka sjukdomar och vilken ohälsa som kommer med den globala uppvärmningen, säger hon.

Klimatförändringarna är det största hotet mot hälsan under detta århundrade. Det konstaterar den medicinska tidskriften The Lancet i en stor rapport som slår fast att 50 år av medicinska framsteg är hotade om inte utvecklingen mot stigande temperaturer bromsas.

I Sverige är det kommuner och regioner som ansvarar för att klimatanpassa vården och omsorgen. De har också ett ansvar för att förebygga ohälsa.

Kanske blev sommaren 2018 den väckarklocka som behövdes. Förutom de onormalt många dödsfallen — och både unga och gamla som sökte vård på grund av uttorkning — fick rekordvärmen andra märkbara konsekvenser. Operationer ställdes in på flera håll eftersom det inte gick att garantera sterila material på grund av hög luftfuktighet. Många verksamheter hade problem med mediciner som smälte i värmen.

Det går inte att säga exakt vilka temperaturer vi behöver börja förbereda oss för, bara att det kommer att bli varmare, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

— Sommaren 2018 är en del av det klimat vi har i dag. Om man inte klarade av den sommaren på ett bra sätt är man inte förberedd inför framtiden.

Minst 600 dog i värmen

Sommaren 2018 blev Sveriges varmaste sommar i modern tid, med tropiska nätter och temperaturer runt 30 grader flera dagar i rad på många håll i landet. Det blev också en sommar med ovanligt många dödsfall. Under högsommaren dog 750 fler än förväntat. Drygt 600 dödsfall går att koppla direkt till värmen.

Grafik: Så hotar värmen vår hälsa

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida