För sjuksköterskan Liz Woxlin var samtalen om stress, ångest och sömnproblem svåra att hantera. Det var länge sedan hon fått någon utbildning i ämnet och i brist på kunskap — och rutiner — kändes allt akut. Hon oroade sig för att patienterna skulle göra sig illa om de fick vänta på tid och att det var hennes ansvar om något skulle hända.

Oron fick Liz Woxlin och flera av hennes kolleger att boka in patienterna på korta akuttider. Det ledde till att läkarna sällan hann göra någon noggrannare bedömning utan sjukskrev och ordinerade medicin ganska lättvindigt.

Varken patienterna eller personalen mådde bra av situationen. Tillsammans med fysioterapeuten och förbättringscoachen Sofia Rudman Palm satte de anställda på hälsocentralen i gång ett förbättringsarbete inom psykisk ohälsa. Arbetet blev så framgångsrikt att de förra året nominerades till Guldskalpellen, ett pris som delas ut av tidningen Dagens Medicin.

Kanske var det för att de gick så grundligt till väga som de lyckades hitta ett fungerade koncept. När personalen ville testa nya idéer direkt höll Sara Rudman Palm emot. För att få en stabil och gemensam grund att stå på behövde de förstå mer om vad som inte fungerade.

Genom en enkät visade det sig att över 60 procent av personalen upplevde att de inte hade tillräckliga kunskaper för att möta patienter med psykisk ohälsa och många kände stress på grund av det. I en annan enkät svarade en majoritet av patienterna att deras upplevelse av vården var negativ.

Första steget blev utbildning. Hela personalgruppen fick gå en kurs i psykisk första hjälpen. Där lärde de sig mer om vanliga symtom, bedömning och behandling och fick prova på både rollspel och patientundervisning.

Sjuksköterskorna, som ofta är de första som möter patienten genom telefonrådgivningen, fick också en checklista att använda som stöd i besluten.

— Nu vågar jag fråga mer om hur patienterna känner sig och hur deras vardag ser ut innan jag bokar en tid. Samtalet får ta tid, det är vi alla överens om. Beroende på vad de söker för kan vi ge egenvårdsråd redan i telefonen. Kanske kan patienterna komma ut och röra på sig lite eller göra något som de brukar tycka om att göra? Det gör det också lättare att stå ut med väntan på att få komma till mottagningen, säger Liz Woxlin.

Beroende på hur dåligt patienten mår får hen en tid till läkaren eller till det psykosociala teamet. I dag behöver patienter sällan vänta mer än tre, fyra dagar. Läkarna och kuratorerna träffar ofta patienterna tillsammans vilket har visat sig vara effektivt. De kan komma överens med patienten direkt om insatser, behöver inte rapportera mellan varandra och patienten blir mer delaktig.

En ny roll har tagit plats i teamet kring patienter med psykisk ohälsa, så kallad vårdsamordnare. Liz Woxlin är en av de två på hälsocentralen, vilket innebär att hon följer upp patienterna som påbörjar medicinering, blir sjukskrivna eller får annan hjälp. Ett telefonsamtal från sjuksköterskan ett par veckor efter behandlingsstart betyder mycket och avlastar samtidigt läkarna.

— Jag som är van att arbeta självständigt med bland annat sköterskeledd blodtrycksmottagning gillar det här arbetssättet. Nu när jag fått fräscha upp mina kunskaper om psykisk ohälsa och vi har ett fungerande teamarbete känner jag mig helt trygg med att möta de här patienterna.


PROBLEMET:

  • Allt fler patienter sökte för psykisk ohälsa samtidigt som personalen kände att de inte hade kompetens att ta hand om dem på ett bra sätt.
  • Patienterna bokades in på korta akuttider, vilket var en dålig lösning både för patient och personal.
  • Tidspress och brist på kompetens ledde till att många patienter sjukskrevs och fick mediciner.
  • Personalen kände stress och att de saknade adekvata kunskaper.


LÖSNINGEN:

  • All personal har gått en kurs i psykisk första hjälpen.
  • Triage — en sjuksköterska gör en första bedömning i telefonen och bokar in till rätt vårdnivå på en gång med hjälp av en checklista. Sjuksköterskan kan också ge egenvårdsråd vid psykisk ohälsa.
  • Ett psykosocialt team och vårdsamordnare avlastar läkarna.
  • Teammottagningar — läkare och kurator träffar patienten samtidigt.
  • Patienter erbjuds sömnskola, gruppsamtal och råd om motion.


RESULTATET:

  • Sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa sjönk till nästan hälften — från 44 till 26 på ett år.
  • Väntetiderna till det psykosociala teamet minskade från 28 till 2 dagar.
  • Stressupplevelsen hos personalen har minskat från 35 procent till 0 och känslan av att sakna rätt kompetens har gått från 62 procent till 21 enligt den senaste personalenkäten.
  • Ökad tillgänglighet för patienterna.