Politiker och vårdchefer har länge hoppats att den digitala vården ska kunna avlasta den fysiska. Men utvecklingen har gått trögt, även om de privata nätläkarna drivit på.

Sedan kom pandemin. Resurserna blev ansträngda, behovet av vård och rådgivning ökade, liksom rädslan för att bli smittad. Resultatet blev en digital explosion.

Utbudet av digitala vårdtjänster tiodubblades under våren, enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

— När krisen kom behövdes extraordinära lösningar, med snabb samordning och samverkan. Man behövde avgöra vilka man kunde ta emot på vårdcentraler och sjukhus, och vilka som kunde få digital rådgivning och vård, säger Louise Callenberg, chef för digital förnyelse och samverkan på SKR.

— Det fanns redan ett grundarbete och en kompetens. Tidigare gick den digitala utvecklingen lite trögt. Men nu med covid-19 i sjukvården behövdes nya arbetssätt. Plötsligt efterfrågades digitala lösningar av yrkesgrupper som vi tidigare trott skulle ta mycket längre tid att få intresserade.

Användandet av regionernas digitala vårdmöjligheter ökade med upp till 1 000 procent på några veckor under coronavåren, enligt SKR. I till exempel Halland ökade antalet digitala vårdmöten från 100 i början av mars till 2 250 i början av april. Allt fler inplanerade besök i specialistvården genomförs också digitalt och patienter med kroniska sjukdomar har fått möjlighet att sköta egenmonitoreringen hemifrån.

Louise Callenberg spår att de digitala alternativen till rådgivning, uppföljning och besök i vården är här för att stanna.

— Vi har släppt ut anden i flaskan. Vi har fått möjligheter till digitala vårdmöten och uppskattar det. Det kan vara svårt att backa det beteendet. Nu fortsätter arbetet mot en nära vård och att där tillgängliggöra videomöten och digitala tjänster, som att ge provsvar. Men det kommer alltid att behövas fysiska läkar- möten och omvårdnad samtidigt.