Universalvaccin mot influensa fungerar bra i djurförsök

Forskare vid bland annat Karolinska institutet i Stockholm har utvecklat en teknik som gör det möjligt att på konstgjord väg framställa ett vaccin mot alla typer av influensavirus.

6 januari 2006

Tekniken är utvecklad tillsammans med ett amerikanskt forskningsinstitut, ett svenskt bioteknikbolag och ett amerikanskt vaccinbolag.

– I försök på möss har våra partners i usa visat att vaccinet skyddar möss mot en dödlig form av influensa, säger Matti Sällberg, biomedicinsk analytiker och professor i biomedicinsk analys vid avdelningen för klinisk virologi på Karolinska institutet.

Matti Sällberg var själv med och grundade det svenska bioteknikföretaget som deltar i samarbetet.

Att det hela tiden uppstår nya influensaepidemier beror på att viruset ständigt förändras genetiskt. Tidigare vacciner gör då ingen eller bara liten nytta. Människor som blivit immuna mot ett virus blir sjuka och smittsamma med nästa.

Forskare har i årtionden utan större framgång försökt att få fram ett universalvaccin mot influensa genom att försöka få kroppen att reagera på den del av viruset som inte förändras, proteinet m2. Problemet är att detta protein ligger dolt i virusets yta och därför inte upptäcks av immunsystemet.

Genom en ny teknik med konstgjorda vaccinbärare har Matti Sällberg och hans amerikanska samarbetspartners lyckats göra den stabila delen av viruset synlig för immunsystemet som därmed kan reagera med ett immunsvar.

Vaccinbäraren har med hjälp av avancerad bioteknik tillverkats från genen till kärnproteinet hos hepatit b- virus. Genen har placerats i en e coli-bakterie som fungerar som vaccinproducent.

Vaccinbäraren kan liknas vid en fotboll försedd med ett hundratal taggar på ytan. På toppen av varje tagg placeras den stabila delen av viruset, som därmed exponeras väl och blir aptitlig för immunsystemet.

Att på traditionellt vis få fram ett helt nytt vaccin tar cirka sex månader och det är svårt att få fram tillräckliga mängder för att skydda alla vid exempelvis en influensapandemi.

Den teknik som fortfarande används går ut på att odla årets influensavirus på ägg och sedan rena fram och avdöda virus.

Om tekniken med vaccinbärare visar sig fungera kommer det att gå betydligt snabbare. När forskarna vet exakt hur ett influensavirus hos fåglar som börjat spridas mellan människor ser ut placeras helt enkelt den stabila m2-delen från det nya viruset i vaccinbäraren. Sen går det att snabbt och relativt billigt massproducera det nya skräddarsydda vaccinet.

Allt naturligtvis under förutsättning att det nya universalvaccinet verkligen håller vad det lovar. Steget från djurförsök till människa är ofta längre än vad det ser ut att vara i den kontrollerade laboratoriemiljön. Å andra sidan går det ibland fortare än vad forskarna själva har kunnat föreställa sig. Ett färskt sådant exempel är vaccin mot livmoderhalscancer som nyligen visat sig vara så effektivt att det redan efter halva prövningstiden är klart för registrering.

– Vid en hotande pandemi kan det kanske bli möjligt att lite fortare få pröva influensavaccinet på människa, men om det ska prövas den normala vägen tar det mellan tre och fem år innan det kan nå marknaden, säger Matti Sällberg.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida