Muskelsmärta gör oss känsliga för stress

Ju mer ont man har desto känsligare är man för stress. Det visar en avhandling om hur stressregleringen fungerar hos patienter med kronisk muskelsmärta.

23 november 2006

Nebojsa Kalezic vid Belastningsskadecentrum i Gävle disputerar nästa vecka på en avhandling där han har undersökt hur patienter med kronisk smärta i ländrygg, i nacke och skuldra och i käke reagerar på stress. Resultatet visar att ju ondare de har desto mer reagerar de.

? Vi har under lång tid undersökt mekanismerna bakom kronisk smärta och funnit att det autonoma nervsystemet påverkar funktionen hos muskelspolarna och musklerna. Att obalans i stressregleringsapparaten bidrar till kronisk muskelsmärta är det nya i mina studier, säger Nebojsa Kalezic.

Smärtpatienter går på ”högvarv”

Patientgruppernas autonoma funktioner har undersökts med fysiska och kognitiva tester. Resultatet visar att smärtpatienter går på ?högvarv?. Deras hjärtfrekvens och blodtryck är något högre än normalt, men patienterna är inte så påverkade av det att stressregleringen inte fungerar. De kan djupandas, resa sig plötsligt och behålla styrkan i en hand under två minuter.

Däremot reagerar patienterna starkt på sensoriska intryck som obehagliga ljud. Starkast reagerar de som är mest smärtpåverkade.

? Gruppen med pisksnärtskador har mest ont och det är de patienterna som reagerar starkast på den stress som obehagliga ljud innebär, säger Nebojsa Kalezic.

Pisksnärtskadade oftast kvinnor

Det är också den grupp där andelen kvinnor är högst. Könsfördelningen i undersökningen motsvarar den bland smärtpatienter i samhället. Bland de pisksnärtskadade som har ont i käken är tre fjärdedelar kvinnor, bland dem med värk i nacke och skuldra är två tredjedelar kvinnor och bland ländryggspatienterna finns ungefär lika många kvinnor och män.

? I min studie har jag inte undersökt vad könsfördelningen beror på. Men det finns annan forskning som pekar på könsskillnader när det gäller smärtupplevelser och hur endorfinerna fungerar. Man kan också tänka sig att arbetstyngd och arbete i hemmet spelar in, säger Nebojsa Kalezic.

För att undersöka hur ett stressigt arbete påverkar stressregleringen har han, tillsammans med andra forskare, undersökt 26 personer inom ambulansvården. Stressnivån bland dem var inte så hög som forskarna trodde att den skulle vara. Medelåldern i gruppen var 38 år. Mest stressade var de något äldre undersökningspersonerna. Flest besvär i form av muskelvärk, magont eller huvudvärk hade de som var över 40 år. Minst besvär hade de som var omkring 30.

Avhandlingen heter: Autonom reaktivitet vid muskelsmärta ? klinisk och experimentell evaluering. Disputationen äger rum den 30 november.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida