Stort vetenskapligt stöd för naturens läkande krafter

Stort vetenskapligt stöd för naturens läkande krafter
Att vistas i rogivande miljöer som lövskog har en positiv effekt på stressade människor. Barrskog fungerar inte lika bra. Arkivbild: Colourbox

I flera år har läkaren Matilda Annerstedt studerat naturens läkande krafter. I sin avhandling visar hon att det finns stöd för att vistelse i naturen får människor att må bättre och att det till och med kan fungera med en konstgjord miljö med fågelkvitter och vattenbrus.

Matilda Annerstedt har i sin avhandling vid SLU, Statens lantbruksuniversitet, sammanställt den internationella forskning som finns för naturunderstödd terapi vid olika sjukdomstillstånd.

Vetenskapligt stöd

Av tusentals vetenskapliga artiklar valdes 38 ut som hade en hög grad av tillförlitlighet. Av de sex studier som uppnådde det allra högsta kravet på vetenskaplig tillförlitlighet visade fyra på signifikant positiva effekter av naturunderstödd terapi. Av de övriga studierna visade de flesta på positiva effekter. Det vetenskapliga stödet är alltså stort, konstaterar Matilda Annerstedt i sin avhandling.

De sjukdomar som har visat på positiva behandlingsresultat med naturunderstödd terapi är bland annat depression, schizofreni, demens, drogmissbruk och hjärtsjukdom.

Lövskog bättre än barrskog

I sin egen forskning har Matilda Annerstedt fått fram att vistelse i fridfull natur, gärna lövskog, har en positiv effekt på stressade människor. Barrskog verkade inte ha samma positiva effekt.

I en större studie följde hon upp individernas hälsotillstånd fem år senare. Då fann hon att kombinationen av fysisk aktivitet och lugn, fridfull natur utgjorde en skyddande faktor mot mental ohälsa.

Konstgjord miljö

I ett virtuellt laboratorium vid Lunds tekniska högskola undersöktes även hur stressade personer återhämtade sig i en konstgjord naturmiljö med fågelkvitter och porlande vatten.

Genom att mäta halterna av stresshormon, hjärtrytm och andra stressmarkörer kunde man se att vistelsen i den konstgjorda skogsmiljön ledde till en aktivering av det parasympatiska nervsystemet (kroppens lugn-och-ro-system). Återhämtningen från stress blev mer effektiv än för kontrollgruppen som vistades i en vanlig lugn inomhusmiljö, utan virtuell skogsomgivning eller naturljud.

Avhandlingen Nature and public health – aspects of promotion, prevention, and intervention lades fram vid SLU i början av december.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida