personcentrerad rond

Nu kommer helt andra berättelser fram

Nu kommer helt andra berättelser fram
Sjuksköterskan och verksamhetsutvecklaren Christina Demming och kollegerna vid medicinkliniken på Kungälvs sjukhus vill fortsätta arbeta med den personcentrerade vården.

På medicinkliniken i Kungälv kliver patienterna upp ur sängen och deltar i ronden på ett enskilt rum tillsammans med hela vårdlaget.

Nu är det färdigviskat på patientsalar och i korridorer. På medicinkliniken vid Kungälvs sjukhus slipper patienterna svara på intima frågor eller få tuffa besked samtidigt som rumsgrannen ligger på andra sidan draperiet och kan höra allt som avhandlas. I stället håller vårdlaget ronden i ett enskilt rum tillsammans med patienten.

Effektivt på flera sätt

I rummet samlas läkaren, sjuksköterskan och ofta även undersköterskan. Under samtalet med patienten finns tid för både information och frågor. Alla får samma information samtidigt, beslutsvägarna blir kortare och patientens delaktighet ökar. Under tiden skriver läkaren en kort rondanteckning vilket gör att dubbeldokumentation kan undvikas.

Christina Demming är sjuksköterska och verksamhetsutvecklare på medicinkliniken och en av de som varit med och utvecklat rondsystemet från början. Hon berättar att det inte har varit någon ”quick fix”. Arbetet påbörjades redan i slutet av 90-talet när personalen började fundera på hur de rondade på avdelningen.

En tvärprofessionell rondutvecklingsgrupp, Rut, började arbeta mer systematiskt 2008 och 2010 startade dagens rondsystem, den så kallade Andra ronden.

Inspiration har de fått från flera håll, bland annat Växjö, Karlstad och St Görans sjukhus i Stockholm, och utifrån det satt ihop en egen modell.

– Jag tror att alla arbetsplatser måste igenom den här processen själva för att det ska sätta sig, den finns nog ingen lösning som passar alla. Till exempel tänker jag att det kan bli svårt på kirurgen som inte har läkarna på plats hela tiden, säger Christina Demming.

Passar de flesta

Att sitta i en stol under ronden klarar merparten av alla patienter. Även de med kognitiva svårigheter som demens kan uppskatta att få informationen på detta sätt. Eftersom personalen sitter samlad kan beslut fattas snabbare, tid sparas när överrapportering sker direkt och patientens delaktighet ökar. En nyckelfråga har varit sekretessen som är helt eftersatt när ronden sker vid sängkanten.

– När patienten tar plats i rummet med oss kommer helt andra berättelser fram, säger läkaren Valdemar Erling.

Utvecklas fortfarande

I dag har rutinerna satt sig och arbetet fungerar väl för både patienter och personal samtidigt som det finns utrymme för fortsatta förbättringar.

– Vi har hela tiden var väldigt öppna för att pröva olika arbetssätt. Om en sak inte fungerade, så kanske det ledde till att vi fick upp ögonen för något annat, säger Christina Demming.

Att ronda tillsammans med patienten har påverkat samarbetet mellan de olika professionerna. Förståelsen för varandras arbete och att alla har en lika viktig roll i teamet har ökat.

– Om vi ska arbeta personcentrerat måste vi även se alla i personalen som individer, säger Valdemar Erling.

Prisbelönt modell

För Christina Demming har förändringsarbetet belyst patientens utsatthet och underläge i vården.

– Som sjuksköterska ska jag lyfta fram patientens perspektiv vilket är svårt när de är inte är delaktiga. Genom det här rondsystemet ökar patientens delaktighet.

I dag tillämpas rondsystemet på de två avdelningarna vid medicinkliniken på Kungälvs sjukhus.

I början av december fick läkaren Valdemar Erling ta emot Läkaresällskapets Hippokratespris för sitt arbete med det nya rondsystem på kliniken.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida