Risk för dubbla lojaliteter vid utlandstjänst
Sjukvårdspersonal som deltar i militära insatser utomlands riskerar att tänja på gränserna för sin egen sjukvårdsetik genom att göra mer än de bör, visar en ny svenska studie.
Läkare och sjuksköterskor som åker på internationella uppdrag för Försvarsmakten lyder under Genèvekonventionen. De innebär att de, i skydd av Rödakorsmärkningen, till exempel inte ska bedriva underrättelse när de vårdar, inte stå vakt vid ingången till kampen eller bemanna understödsvapen.
Vill vara en del av gruppen
– Ändå händer detta och oftast utan att någon beordrat dem att göra det. Man går lätt in i Försvarsmaktens struktur och går ifrån sin egen vårdetik för att anpassa sig till gruppen säger Kristina Lundberg, doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås i ett pressmeddelande.
Genom intervjuer med ett 20-tal svenska läkare och sjuksköterskor som varit ute på internationell militär insats har Kristina Lundberg sett att sjukvårdspersonalen utfört uppgifter som inte primärt är deras uppdrag.
Passerat gränsen
De intervjuade förklarar ofta sitt beteende med att det inte fanns någon annan som kunde utföra åtagandet, att de ville hjälpa till eller att de hade tid över.
– Det kan låta oskyldigt, men det gör något med oss människor när vi tänjer på våra etiska gränser. Det finns risk att vi tänjer lite till, och till slut har gränsen för det oacceptabla passerats.
För att komma tillrätta med svårigheterna kring de dubbla lojaliteterna är förberedelse och kunskap om internationell humanitär rätt och etiska dilemman viktigt, menar Kristina Lundberg.