Krisen i vården

Rekordmånga för tidigt födda nekas plats i Uppsala

Rekordmånga för tidigt födda nekas plats i Uppsala
Läkaren Erik Normann, en av tre avdelningschefer på neonatalkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har . Foto: Privat

I år har Akademiska sjukhuset i Uppsala tvingats skicka rekordmånga mammor och för tidigt födda barn till andra sjukhus - även utomlands. Nu ökar trycket på den överbelagda avdelningen ännu mer eftersom fyra vårdplatser stängts på grund av sjuksköterskebrist.

23 december 2016

Mer än 50 barn som egentligen skulle ha fått vård på neonatalkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala har under året skickats till andra universitetssjukhus i Sverige, på grund av platsbrist. Förra veckan tog det stopp även där och sjukhuset fick i stället transportera en familj till ett sjukhus i Åbo i Finland.

– Vi har hållit på så här i flera år, det blir bara värre och värre, säger Erik Normann, läkare och en av tre avdelningschefer.

Större uppdrag

Förutom att ta hand om mammor och barn från Uppsala så har Akademiska sjukhuset även i uppdrag att ta emot för tidigt födda i behov av högspecialiserad vård från hela Mellansverige. Men när förlossningskliniker i Örebro, Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Sörmland, Närke och Värmland hör av sig får Erik Normann och hans kolleger allt oftare säga ”nej det går inte” och börja ringa runt till andra universitetssjukhus och jaga plats.

Ambitionen är att skicka mammorna innan de börjar föda.

– Lyckas man få till transporten när barnet är i mammans mage så får man en säkrare transport för barnet, som kan vara intensivvårdskrävande, säger Erik Normann.

Att tvingas ringa runt till andra överfulla kliniker för att i sista sekund hitta en plats åt en mamma som snart ska föda skapar mycket stress hos personalen, och självklart också för patienterna. Personalen är berörd av situationen och det ökar den etiska stressen på en redan tungt belastad arbetsplats.

– Det är inte ett dugg roligt för en gravid mamma att forslas fram och tillbaka i Sverige, det är en människa i behov av akut omvårdnad, säger Erik Normann.

Egen statistik

För fyra år sedan började han föra statistik över alla neonatalbarn som inte får plats på Akademiska i Uppsala utan måste hänvisas till andra sjukhus, i hopp om att siffrorna skulle kunna få ansvariga politiker att förstå situationen. De flesta som transporteras är gravida mammor, men en del transporter sker också efter att barnen fötts. Erik Normann poängterar att siffrorna är i underkant eftersom all information inte alltid når fram till honom.

Såhär ser neonatalens egna statistik ut:

  • 2013 fick omkring 30 patienter nej och transport till annat sjukhus.
  • 2014 handlade det om cirka 40 patienter.
  • 2015 nekades 50 mammor och barn plats.
  • I år är det drygt 50 patienter som hänvisats till andra sjukhus. Bland annat till Åbo i Finland eftersom andra neonatalkliniker i Sverige också fått ont om plats.

Långvarig problematik

Enligt verksamhetschefen Christophe Pedroletti har neonatalen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala varit överbelastad under flera år. Avdelningen är ofta överbelagd, personalen har tvingats jobba mycket övertid och sjukskrivningstalen är höga.

Som Vårdfokus skrev förra veckan så har missnöjet med en ny arbetstidsmodell, som ger längre arbetstider, spetsat till en redan allvarlig situation. En avdelningschef har sagt upp sitt arbetsmiljöansvar och det är inga sökande till lediga tjänster. Sjuksköterskan Ann Ljungberg berättade att personalen känner sig överkörd och maktlös.

Nu har avdelningen tvingats dra ner på fyra av tjugo vårdplatser på grund av sjuksköterskebristen och kommer därmed tvingas säga nej till ännu fler neonatalbarn.

”Det är så tragiskt”, säger sjuksköterskan Ann Ljungberg till Vårdfokus.

Enligt verksamhetschefen Christophe Pedroletti är det svårt att säga hur länge neddragningen av vårdplatser kommer att bli kvar.

Osäker framtid

Läkaren och avdelningschefen Erik Normann har funderat mycket på hur det har kunnat gå så här långt och varför inte ansvariga tjänstemän och politiker reagerar mer kraftfullt. Hans teori är beslutsfattarnas fokus på köer och väntetider, vilket gör att nyföddhetsvården och förlossningsvårdens problem blir osynliga med sin ständiga ström av patienter.

– De senaste åren har politiker och sjukhusledningar intresserat sig mycket för köer och väntetider, men så kan inte vi lösa våra kapacitetsproblem. Vi kan inte be våra mammor att sätta sig i ett väntrum i 4-6 timmar eller komma tillbaka nästa vecka. Då är den enda olyckliga lösningen att skicka dem till andra ställen.

Eftersom Sverige är inne i en babyboom som ännu inte nått sin topp kommer problemen inom förlossnings- och nyföddhetsvården inte att klinga av, utan kräver lösningar. I Uppsala pågår diskussioner om att bygga en ny större och modernare neonatalavdelning. Beslut om detta kommer att fattas under nästa år.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida