Sverige inför språkkrav för vårdpersonal från EU-länder
Snart måste alla sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker som vill få svensk legitimation visa att de kan språket.
I dag gäller språkkravet bara dem som har ett legitimerat vårdyrke från länder utanför EU.
Men redan för ett par år sedan tog EU beslutet att medlemsländerna får kontrollera om legitimerad sjukvårdspersonal har tillräckliga språkkunskaper om det har betydelse för patientsäkerheten. Vid årsskiftet ändrades EU-lagstiftningen.
Patientsäkerhetsfråga
Nu arbetar Socialstyrelsen med att föra in kravet i sina föreskrifter och ett förslag är ute på remiss. Enligt det måste all legitimerad vårdpersonal visa upp dokumenterade kunskaper i svenska språket för att få legitimation och kunna arbeta i Sverige (se faktaruta).
Socialstyrelsen anser att det är viktigt att det finns samma språkkrav för alla, oavsett vilket land man kommer ifrån. I flera fall har Socialstyrelsen också kunnat se att kommunikation är ett problem och en risk för patientsäkerheten. Det gäller inte bara den muntliga kommunikationen utan också förmågan att läsa och skriva korrekt för att det ska bli rätt i journaler till exempel.
Nordiska länderna undantagna
Legitimerad personal från andra nordiska länder behöver dock inte bevisa sina språkkunskaper. Kunskaper i norska och danska jämställs med kunskaper i svenska.
Språkkravet är en del av EU:s så kallade yrkeskvalifikationsdirektiv som nu ska införas i svensk lagstiftning. Om planerna för införandet håller räknar Socialstyrelsen med att språkkravet kommer att börja gälla från den 15 april.
Godkännande av språkkunskaper
Socialstyrelsen godtar ett av följande alternativ som bevis på nödvändiga kunskaper i svenska språket:
- Godkänt betyg i kärnämnet svenska 3 eller kärnämnet svenska som andraspråk 3 vid gymnasial vuxenutbildning.
- Godkänt resultat på Tisus-prov.
- Godkänt språkprov i svenska på C1-nivå (Europaskalan).
- Godkänt resultat på kurs eller prov som anges i Bedömningshandboken.