Prehospital vård

Larmoperatörens utmaning är att hålla samtalet igång

Larmoperatörens utmaning är att hålla samtalet igång
Lundasociologen Karl Hedman har gått igenom närmare 600 timmars observationer och ljudinspelningar mellan larmoperatörer, läkare, sjuksköterskor och ambulanspersonal.

SOS-operatörens viktigaste uppgift är att se till att den som ringer inte lägger på luren. Svårast är det att kommunicera med nyanlända och äldre människor. Fler sjuksköterskor och förbättrade tolkresurser krävs för att SOS Alarm ska fungera optimalt.

Det konstaterar sociologen Karl Hedman som på fredag lägger fram en avhandling om hur larmsamtal till SOS-personal hanteras. Genom närmare 600 timmars observationer och ljudinspelningar har han följt samtal mellan SOS-operatörer, läkare, sjuksköterskor och ambulanspersonal.

– Den svåraste kommunikationsutmaningen för personalen är nyanlända som inte behärskar språket samt den ökande andelen äldre personer som av olika anledningar har svårt att förstå SOS-personalens instruktioner, säger han.

Mer självständigt med sjuksköterskor

Karl Hedman började studera hur informationen behandlades inom SOS Alarm redan 1996. På den tiden var så gott som samtliga larmoperatörerer sjuksköterskor. I dag är en stor del av dem undersköterskor, som vid behov kopplar vidare till en sjuksköterska eller rådfrågar en läkare.

– Undersköterskorna gör ett jättebra jobb. Men jag anser att det hade varit bättre om alla var sjuksköterskor. Då blir det en mer självständig bedömning redan från början samtidigt som sjuksköterskans kunskaper om omvårdnad ofta är viktig vid bedömningen, säger Karl Hedman, som till vardags är lärare på sjuksköterskeprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping

Han berättar att det i dag är många nyanlända flyktingar som ringer SOS Alarm. För att kunna bedöma det aktuella traumat som kanske väcker ett annat trauma från hemlandet krävs det en större medicinsk och omvårdnadsmässig kunskap än vad undersköterskorna har, anser han.

Viktigt få koll på hälsoläget

Ofta vill den som ringer till SOS Alarm bara ha en ambulans skickad till sig. När detta väl är beviljat vill hen avsluta samtalet. Men för att utgången ska bli så bra som möjligt måste SOS-operatören få inringaren att inte lägga på så att operatören kan hålla koll på hälsoläget för den hjälpsökande.

Eftersom det ofta händer att den som ringer själv tvingas ge första hjälpen i väntan på ambulansen måste personen vara i stånd att kunna ta emot instruktioner från SOS-operatören. Operatörens uppgift är då att se till att den som ringer behåller sitt hopp och inte drabbas av panik.

– Den allra viktigaste åtgärden som samhället kan vidta för att rädda liv är att se till att alla medborgare går förstahjälpen-utbildning, säger Karl Hedman.

Avhandlingens titel är Managing medical emergency calls . Den läggs fram vid Lunds universitet fredagen den 3 juni.

Granskas av Ivo

På senare år har SOS Alarm kritiserats för långa väntetider, felbedömningar och felprioriteringar i ett antal uppmärksammade fall.

För ett drygt år sedan inledde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, en granskning av hur SOS Alarm hanterar den information som sjuka lämnar. Granskningen inleddes efter att en 30-årig man dog till följd av att ambulanspersonalen inte hade fått rätt information om hur allvarligt sjuk mannen var.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida