Marias specialistdrömmar stupar på ekonomin
Sjuksköterskan Maria Kempe hade gärna tagit en av de tomma platserna som finns på landets specialistutbildningar. Men pengarna sätter stopp för hennes planer och hon är inte ensam om det.
– Jag har inte råd helt enkelt. Dessutom är löneutvecklingen efter utbildningen så liten att det knappt är värt det, säger Maria Kempe.
Som Vårdfokus tidigare i dag berättat står det tomma platser på specialistutbildningarna, samtidigt som regeringen tillsatt medel för att utöka platserna ytterligare. Antalet platser som inte utnyttjas varierar mellan en och upp till tio stycken, beroende på utbildning och lätosäte. Att sjuksköterskor inte får tjänstledigt eller känner att de inte har råd att plugga är vanliga skäl till att kurserna inte fylls upp rapporterar högskolor och universitet.
Vill inte binda sig
Maria Kempe från Gävle kan tänka sig distriktssköterske- eller anestesiutbildning och om hon kunnat hade hon börjat redan i höstas. I Region Gävleborg, där Maria Kempe bor, finns möjlighet att ansöka hos arbetsgivaren om så kallat utbildningsbidrag. Det innebär drygt 18 000 kronor i månaden före skatt och en bindningstid på två år till arbetsgivaren.
– Det klarar vi oss inte på, och dessutom är jag kritisk till att behöva binda upp mig till en arbetsgivare.
Nu hoppas hon att utbildningsbidraget höjs snarast så att hon kan börja plugga innan det känns för sent.
Men det kan dock inte kompetensförsörjningsstrateg vid Region Gävleborg Jens Kandén lova. Han arbetar bland annat med att se till att det kommer tillräckligt många specialistutbildade sjuksköterskor.
– Vi förstår att det kan vara tufft under studieperioden, samtidigt måste vi fråga oss om det är rätt att använda skattemedel till det. I dag finansierar Region Gävleborg utbildningsbidrag för cirka 80 studenter som läser antingen på sjuksköterskeprogrammet eller på en specialistutbildning. Om de skulle få full lön under utbildningen skulle det innebära att färre skulle kunna få den möjligheten med dagens budgetramar, säger Jens Kandén.
Långt kvar till AST
Regionen ser nu över möjligheterna för så kallade utbildningstjänster för sjuksköterskor. Men att införa akademisk specialistkompetens, AST, är inget som diskuteras aktivt i regionsledningen.
Enligt Vårdförbundet är Gävleborg en av fyra regioner och landsting som inte visat något intresse för AST.
Vårdförbundet i Gävleborg beklagar att regionen inte kommit längre när det gäller införande av AST.
– Vi driver frågan, men har ännu inte fått igenom det här. Nu ska vi börja arbeta mer intensivt gentemot regionen för att försöka få till det, säger Anna Bergström som är avdelningsordförande för Vårdförbundet i Gävleborg.
Hon menar att avtalet om studielön mellan arbetsgivaren och den anställda innehåller flera riskfyllda krav. Bindningstiden på två år gör att sjuksköterskorna blir väldigt låsta. Mycket kan hända under den tiden och om någon avbryter studierna eller anställningen blir hen återbetalningsskyldig. Dessutom är det svårt att förhandla upp lönen efter utbildningen inom ramen för kontraktet.
Anna Bergström påpekar att också att de 18 000 kronor som regionen betalar i utbildningsbidrag knappt har stigit alls på tio år. Det är en summa som det är väldigt svårt att försörja sig på.
– Samtidigt förstår jag medlemmarna som ser det som enda alternativet till specialistutbildning. Men jag tror att vi inom Vårdförbundet måste bli bättre på att nå ut med vårt budskap om AST. Det är en långsam process, samtidigt som det är bråttom att få ut fler specialister.
Vill ha fler grundutbildade
Jens Kandén å sin sida menar att det är viktigt att fylla på nerifrån, det vill säga att se till att det finns tillräckligt många sjuksköterskor i vården så att några kan få tjänstledigt för studier utan att det påverkar verksamheterna.
– Har man bara tillräckligt många grundutbildade sjuksköterskor kommer det underlätta att fler kan gå specialistutbildningen, tror han.
Maria Kempe har varit i kontakt med Högskolan i Gävle för att se vad det finns för möjligheter för henne att börja studera. Än har hon inte gett upp hoppet om att hon ska få en specialistutbildning och hon planerar att skicka in en ansökan till höstens kurser för säkerhets skull.