Regeringen ser flera poänger med personcentrerad vård
Civilminister Ardalan Shekarabi ser positivt på Vårdförbundets tankar kring personcentrerad vård. Det sa han när han idag besökte Vårdförbundet för att diskutera vårdens styrning.
Under onsdagen besökte civilminister Ardalan Shekarabi (S) Vårdförbundets nationella kansli i Stockholm, för ett frukostmöte om personcentrerad vård. Diskussionen kan ses som en del i regeringens arbete för en förbättrad styrning av välfärden efter det utskällda New Public Management, NPM.
Redan i dag experimenteras det friskt med olika styrmodeller. En del landsting håller fortfarande fast vid lean och på stora sjukhus som Akademiska, Sahlgrenska och Nya Karolinska är det värdebaserad vård som gäller.
Individen i fokus
Vårdförbundets lösning på dagens problem heter personcentrerad vård, och har jämlik hälsa som övergripande mål. Förslaget innehåller många olika tankar som berör allt från finansieringsformer till hur patienten ska involveras mer i vårdarbetet. Men huvudpoängen är att vården ska vara mer sammanhållen, och helt utgå från den individuella patientens behov och förmågor.
– Vårdförbundets förslag ger inte en lösning på alla problem, men det träffar rätt i många delar. En stor del av debatten har handlat om att tidigare styrsystem skapat en motsättning mellan patienternas och medarbetarnas intresse. Vårdförbundet visar att om vi ska få en sjukvård som utgår från patienternas individuella behov, så måste medarbetarna bli mycket mer involverade i utvecklingen av sjukvården, säger civilminister Ardalan Shekarabi till Vårdfokus.
Bygga på tillit
Detta är även grundtanken i regeringens mål. Att skapa styrmodeller som bygger på tillit, där medarbetarnas kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska bli mer vägledande. I förlängningen innebär det även att regeringen måste lita på att vårdens huvudmän väljer bästa väg framåt, utifrån sina lokala förutsättningar. Det handlar alltså inte om ett färdigt system som ska tryckas på vården uppifrån.
– Regeringens ansvar är att utvärdera, ta fram underlag och ge förutsättningar för kommuner och landsting att göra rätt val, säger Ardalan Shekarabi.
Försök med styrmodeller
I juni 2016 tillsatte regeringen den så kallade Tillitsdelegationen, en form av statlig utredning som har många praktiska inslag. En del av uppdraget handlar om att driva försök i kommuner och landsting för att utveckla välfärdstjänsterna.
En inbjudan har gått ut till samtliga huvudmän. De har fram till sista januari på sig att anmäla sitt intresse, och i mitten av februari drar tio piloter igång. Det är verksamheterna själva som bestämmer vad det är för modeller som ska prövas, så det kan mycket väl komma att handla om personcentrerad vård.
Följs av forskare
Pilotförsöken får ingen ekonomisk ersättning från staten, utan det handlar om att skapa vetenskaplig förankring. Forskare kommer att följa och utvärdera försöken, som sedan kan spridas som goda exempel.
Tillitsdelegationen ska även kartlägga effekten av olika ersättningsmodeller. Det ska presenteras som ett delbetänkande i juni 2017. Något som Ardalan Shekarabi ser som en viktig hållpunkt.
– Ersättningsmodellen är helt central om man exempelvis vill främja personcentrerad vård. Men där har vi en bristande kunskap, hittills har vi inte haft en sammanhållen analys av effekterna av de ersättningsmodeller som finns inom sjukvården, säger han.
Statsbidrag svår balansgång
Utöver Tillitsdelegationens arbete har Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga, analysera och lämna förslag kring statens styrning av landsting och kommuner. Det har hittills resulterat i sex rapporter med en rad olika förslag på ändringar, bland annat när det gäller utformningen av statsbidrag.
– Bidragen kan användas för att främja ett visst beteende hos kommuner och landsting, men det är en utmaning att göra det utan att detaljstyra. Det finns flera exempel på när det blivit så, och det kan skada tilliten. Vår uppfattning är att generella bidrag ger kommuner och landsting bäst förutsättningar att jobba med verksamhetsutveckling, säger Ardalan Shekarabi.
Regeringen vill sluta hälsoklyftorna på en generation. Finns det inte en risk att vi får en ojämlik vård om vi får se olika styrmodeller och verksamhetslösningar i framtiden?
– Även där handlar det om balans. När det gäller den interna styrningen i kommuner och landsting så måste de ges stort handlingsutrymme att organisera verksamheten utifrån de förutsättningar och behov som finns. Annars försvinner hela poängen med det kommunala självstyret. Men vi har en nationell styrning i form av exempelvis lagstiftning, kvalitetskrav och vilka rättigheter patienterna har. Nu när det inte blev någon regionreform, med färre och större regioner, så kommer vi nog att behöva mer av nationell styrning för att kunna koncentrera och effektivisera sjukvården, säger Ardalan Shekarabi.
Läs mer om Vårdförbundets tankar kring personcentrerad vård här.