Infekterad förlossningsskada ökar risken för analinkontinens
Kvinnor som får svåra bristningar när de föder barn vaginalt löper betydligt större risk att bli analinkontinenta om såret blir infekterat, visar den senaste rapporten från bristningsregistret.
På senare år har kvinnor börjat gå ut offentligt och prata mer öppet om sina problem efter vaginala förlossningar, där några av de allra värst drabbade kan få livslånga besvär med att bajsa på sig.
Nu visar nya siffror från bristningsregistret att kvinnor med skador på ändtarmens muskulatur löper tre gånger så stor risk att bli analinkontinenta om såret blir infekterat.
Infektion en riskfaktor
– Vi ser att de kvinnor som fått och angivit en infektion efter sin bristning har betydligt mer analinkontinens än de som inte angivit någon infektion. Detta är helt ny data som man inte kunnat visa någonstans tidigare, säger Eva Uustal, läkare på bäckenbottencentrum i Linköping och ansvarig för bristningsregistret.
Det man vet genom forskning är att risken för infektion minskar om kvinnor som fått allvarliga skador i underlivet, och opererats för detta, också får antibiotika. Men ute på förlossningsklinikerna har den här kunskapen inte fått fullt genomslag i praktiken. I dagens journalsystem finns inte antibiotika med som en kategori att fylla i. Vissa rapporterar antibiotikaanvändning till bristningsregistret, men inte konsekvent.
– Här ligger vi långt bakom vad som egentligen borde göras. Man övervärderar kvinnans fantastiska läkningsförmåga och undervärderar allvarlighetsgraden av de stora bristningarna, säger Eva Uustal.
Nya rekommendationer
Hon hoppas nu på att förlossningsvården ska bli bättre på att ge antibiotika och i en tillräckligt hög dos för att kvinnor i så stor utsträckning som möjligt ska slippa infektioner, eftersom det verkar öka risken stort för allvarliga livslånga besvär.
Informationen till nyblivna mammor som kanske kämpar med amning och att bara komma in i livet som förälder och samtidigt har svåra besvär av skador i underlivet behöver också bli bättre.
Allt detta finns med i de nya rekommendationerna gällande bäckenbottenskador som barnmorskeförbundet tagit fram tillsammans med SFOG, Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi.
Tätare uppföljningar behövs
Eva Uustal lyfter också fram att det måste finnas möjlighet till tidigare och tätare uppföljningar – för att upptäcka bland annat infektioner.
– Jag har flera exempel på kvinnor jag mött som haft omfattande skador där man gjort en primär suturering och fått ihop det, men där det blivit en infektion som gjort att det spruckit och funktionen har gått förlorad, berättar hon.
Generellt sett visar den senaste rapporten från Bristningsregistret att kvinnor upplever större besvär efter sina förlossningsskador än vad vården tidigare identifierat. Många blir bra, men behöver mer stöd och hjälp under läkningsprocessen.
En annan iakttagelse är att bristningens storlek inte verkar ha så stor betydelse som vården tidigare trott, för hur mycket besvär kvinnorna får med smärta och analinkontinens.
FAKTA:
Skador och inkontinens
- Under 2016 rapporterades 2 157 sfinkterskador, alltså skador på ändtarmens muskulatur, till bristningsregistret. Nästan 80 procent av de drabbade kvinnorna var förstföderskor som födde vaginalt.
- Knappt 10 procent av de sfinkterskadade kvinnorna har angett att de behandlats med antibiotika för infektion.
- På grund av ofullständig data går det inte att se om dessa kvinnor hade fått förebyggande antibiotika direkt efter förlossningen eller inte.
- Däremot visar siffrorna att en infektion tredubblar risken för analinkontinens.
Bristningsregistret
- Bristningsregistret startade 2014 för att öka kunskapen om hur det går för kvinnor efter förlossningsbristningar.
- I dagsläget rapporterar 36 av 45 förlossningskliniker in till registret.
- Det är framför allt bristningar grad 3 och 4 som rapporteras in, men allt fler börjar också rapportera grad 2 bristningar.
- Registret är till för att fånga upp kvinnor med besvär, som inte uppmärksammats av vården, för att öka kunskapen generellt, samt för att återkoppla till den barnmorska eller läkare som sytt en skada.
- Alla som finns med i registret får en enkät 8 veckor samt 1 år efter sin förlossning, där de får svara på frågor om hur de mår och om de har några besvär efter skadan.