Patientsäkerhet

Stråldoserna sänks rejält med nygammal teknik

Stråldoserna sänks rejält med nygammal teknik
Med hjälp av avancerad iterativ rekonstruktion kan stråldoserna vid datortomografier sänkas till närmare hälften, bedömer sjukhusfysikern Marie-Louise Aurumskjöld. Foto: Matz Nilsson

Stråldoserna på Skånes universitetssjukhus har minskat med en tredjedel vid olika typer av datortomografier, däribland bukundersökning på barn. Detta tack vare en ny avhandling som undersökt potentialen hos iterativ rekonstruktion av bilder.

Datortomografi, DT, är ett av de viktigaste verktygen inom sjukvården för snabba och korrekta diagnoser. Utrustningen kan användas på de allra flesta patienter och finns tillgänglig dygnet runt. Men det finns en tydlig nackdel, den höga diagnostiska kvaliteten bekostas med en hög stråldos.

Kartläggningar har visat att DT står för mer än hälften av den samlade stråldosen inom medicinsk bilddiagnostik, trots att de flesta undersökningar sker med andra bildtekniker.

Men det kommer ständigt nya hjälpmedel för att reducera stråldoserna. En sådan är iterativ rekonstruktion, IR, en datorteknik där algoritmer hjälper till att förbättra bildkvaliteten.

Stor potential i gammal teknik

Vid Skånes universitetssjukhus har tekniken införts för de flesta typer av DT-undersökningar, och har lett till en sänkning av stråldoserna med i snitt 20 procent. Detta har gjorts möjligt bland annat genom en avhandling som försvarades den 22 september av sjukhusfysikern Marie-Louise Aurumskjöld. Hon har visat att det går att sänka doserna ännu mer med hjälp av tekniken.

– IR användes redan när de första datortomografierna genomfördes på 1970-talet. Vid den tidpunkten levererade maskinerna inga större datamängder, men i och med den snabba tekniska utvecklingen blev det nödvändigt att lägga IR på hyllan eftersom det hade tagit flera dagar att bearbeta en bild, säger Marie-Louise Aurumskjöld.

I stället övergick DT-leverantörerna till en annan bildkvalitetsförbättrande teknik, så kallad filtrerad bakåtprojektion, FBP. Men nu gör IR comeback, tack vare snabbare datorer som inte längre kostar allt för mycket.

Måste gå försiktigt fram

Marie-Louise Aurumskjöld har i sin avhandling undersökt olika IR-system från de största leverantörerna i Sverige. Huvudfokus har legat på hjärna, lever, bukorgan samt barn. Det är undersökningar som normalt sett kräver höga stråldoser för att få bilder med god kontrast.

Testerna har genomförts på olika typer av fantom – i vissa fall väldigt avancerade och människoliknande, så kallade antropomorfiska fantom. Därefter kalkyleras hur mycket det är möjligt att sänka stråldosen, utan att bildkvaliteten påverkas negativt.

– Det gäller att gå varsamt fram så att inte stråldosen sänks för mycket. Då kan inte bilderna användas och undersökningen måste göras om.

Framgång på barnsidan

I den sista studien testades den senaste generationens IR-teknik, så kallad modellbaserad IR eller MBIR. I denna del gjordes även bukundersökningar på barnpatienter i åldrarna 2-15 år, som vägde mellan 11 och 50 kilo. Det visade sig att såldosen kunde sänkas med hela 32 procent med bibehållen bildkvalitet.

– Det är väldigt glädjande eftersom barn är extra känsliga och har en ökad risk för strålningsinducerad cancer, säger Marie-Louise Aurumskjöld.

Hon bedömer att stråldoserna kan sänkas ännu mer än vad som framkommit i studien. Både för vanlig IR och för de mer avancerade MBIR. Kanske rentav till hälften av dagens nivåer, och på sikt ännu lägre. Det skulle i så fall innebära att DT, med dess eftertraktade höga bildkvalitet, kan användas vid fler medicinska undersökningar.

– Just nu jobbar vi på att gå från vanlig IR till MBIR vid Skånes universitetsjukhus i Lund. Jag tror att vi för de flesta typer av DT-undersökningar kan uppnå samma fina resultat som vid bukundersökningar på barn, och att det kan förbättras över tid, säger Marie-Louise Aurumskjöld.

Bilderna ser annorlunda ut

Den stora utamningen vid införande av IR-teknik är att bilderna ser annorlunda ut. Därför behöver läkarna få tid på sig att ställa om och lära känna den nya typen av granskningsmaterial.

– Initialt kan man behöva göra rekonstruktioner med både filtrerad bakåtprojektion och IR, för att läkarna ska komma in i det.

För röntgensjuksköterskor innebär en övergång till IR-teknik inga större skillnader. Rekonstruktionstiderna med den senaste tekniken ligger på samma nivå som med filtrerad bakåtprojektion.

Avhandlingens resultat visar även att MBIR gör det möjligt att använda tunnare snittjocklek med bibehållen eller till och med förbättrad bildkvalitet. Det ger läkarna bättre chansar att kunna ställa korrekta diagnoser. 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida