Kandidat till Vårdförbundspriset 2018

Carolina är prisnominerad för sitt arbete med unga

Carolina är prisnominerad för sitt arbete med unga
Sjuksköterskan Carolina Orvet träffar ungdomar som är döva eller är hörselskadade och lär sig nya saker varje dag.

Carolina Orvet är sjuksköterska och teckenspråkstolk på en ungdomsmottagning i Örebro, där också riksgymnasiet för döva och hörselnedsatta finns. Att möta ungdomarna och utgå från vars och ens behov innebär att hon varje dag lär sig nya saker. Nu kan hon få Vårdförbundspriset för sitt arbete.

”Jag älskar mitt jobb”, säger sjuksköterskan Carolina Orvet. På en ungdomsmottagning där hon ständigt lär sig nya saker, där cheferna är stöttande och där det är nära till kloka kolleger att samråda med är det lätt att känna arbetsglädje.

– Vi utgår alltid från ungdomarnas önskningar och arbetar på deras uppdrag. I mötet med unga människor är det heller inte svårt att vara mer inriktad på resurser än på problem. Det är en förmån att få möta ungdomar varje dag, säger Carolina Orvet.

En kollega, som först noggrant frågade henne om det var okej, nominerade henne till Vårdförbundspriset. Hon blev glad förstås. Tyckte det var rart, men tänkte samtidigt att det inte är så märkvärdigt det hon gör och att det finns så mycket bra som görs därute i vården.

– När jag sedan fick veta att jag var utvald till slutnomineringen blev jag stolt. Bara det att vara nominerad är stort. Längre än så tänker jag inte. Jo, det ska förstås bli roligt att åka till Stockholm och vara med på galan.

Läs också: Tre sjuksköterskor nominerade till Vårdförbundspriset

Viktiga kontakter

Carolina Orvet är sjuksköterska på en ungdomsmottagning i Örebro, där även landets enda riksgymnasium för döva och hörselnedsatta finns. Majoriteten av de 450 eleverna flyttar hit från andra delar av landet och när det är långt till familjen och vännerna därhemma kan ungdomsmottagningen och personalen bli viktiga för ens mående.

Carolina Orvet har en dubbelkompetens. För tio år sedan utbildade hon sig, av privata skäl, till teckenspråk- och dövblindtolk och när hon tagit sin examen kändes det viktigt att få använda de nya kunskaperna kliniskt. Hon slutade som sjuksköterska och arbetade som tolk i två år. Så dök det upp en diskussion i lokalpressen om hälsan hos ungdomar med hörselnedsättning.

– Studier som gjordes visade att de hade sämre hälsa än andra ungdomar och jag följde intresserat diskussionen som fördes i pressen. Den ledde så småningom till att man på ungdomsmottagningen utlyste en tjänst som sjuksköterska med teckenspråkkompetens och jag var snabb att söka.

Skönt att bli förstådd

Det är åtta år sedan och under de åren har hon bland annat lärt sig vad minoritetsstress kan innebära. Det här att alltid behöva förklara sig, att ständigt bli ifrågasatt, att möta fördomar, att inte kunna hänga med i informationsflödet. Att då få möta en sjuksköterska på en ungdomsmottagning som kan tala ens språk betyder mycket. Det är skönt att bli förstådd – det är så de säger till henne.

– Det är bara att gå till sig själv för att inse hur viktigt det är att få använda sitt modersmål när man ska prata om svåra saker, säger Carolina Orvet.

Att hon kan teckenspråk har betydelse för hela ungdomsmottagningen. Ibland kan kolleger använda henne som tolk och ibland kan hon snabbt rycka ut för att förklara något. Men att se ungdomarnas resurser och att arbeta utifrån vars och en önskningar är ett förhållningssätt som omfattar alla i det tvärprofessionella teamet. Ungdomsmottagningen är hbtq-certifierad – och omcertifieras vart tredje år eftersom normkritik inte är något statiskt.

– Att vara normkritisk innebär att lära känna sig själv och bli medveten om vilka normer och fördomar man bär med sig genom livet. Det är att inte se sig själv som en mall och att inte förutsätta saker.

Inspirerande ungdomar

Carolina Orvet har lärt sig att det alltid finns något nytt att lära. Hon möter unga människor under ständig utveckling och det inspirerar. Att jobba med ungdomar med funktionsvariationer; döva, hörselnedsatta eller med språknedsättning är särskilt lärorikt. Hon måste veta hur hon ska anpassa informationen som ges.

– Ungdomar med svår dyslexi eller språknedsättning kan vara svåra att identifiera, men under samtalets gång hittar vi varandra. Jag ställer raka frågor: ”Du ser fundersam ut, vill du att jag förklarar på ett annat sätt?” Och ungdomarna ger raka svar. De är direkta – lever här och nu. Det är härligt och en anledning till att det är så spännande med ungdomsverksamhet.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida