Ungdomsmottagningarna vill ta större ansvar för ungas psykiska hälsa
Ge oss uppdraget att vara första linjens vård för ungas psykiska hälsa och ohälsa. Det är ungdomsmottagningarnas budskap till politikerna i Almedalen.
I dag är det tre regioner i Sverige, Västerbotten, Örebro och Gävleborg, som gett sina ungdomsmottagningar det formella uppdraget att vara i vårdens första linje för att fånga upp, hjälpa och hjälpa vidare unga med psykisk ohälsa.
Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar, FSUM, efterfrågar nu ett tydligt uppdrag och stärkta resurser för att ungdomsmottagningarna i hela Sverige ska kunna göra det här jobbet.
– Ungdomar vet vilka vi är, de har förtroende för oss, vi har ett personcentrerat salutogent perspektiv och vi jobbar självstärkande. Vi frågar ungdomarna ”vad tänker du att du skulle behöva”. Det är därför vi ska ha det här uppdraget, säger Timmy Leijen, sjuksköterska och psykoterapeut på en ungdomsmottagning i Örebro och ordförande för FSUM.
Växande behov
Att den psykiska ohälsan ökar bland unga märks på ungdomsmottagningarna, berättar Eva Holmberg, psykolog på ungdomshälsan i Umeå.
– Vi har ett ökat söktryck och svårare problematik. Det är kärleksbekymmer, men också mer ångest, nedstämdhet och depressioner, säger hon.
I dag finns inga riktlinjer eller direktiv som styr ungdomsmottagningarnas verksamhet. Huvudmännen skiljer sig åt och resurserna varierar stort över landet, vilket inte rimmar med att vården i Sverige ska vara jämlik.
Ser flera risker
Om ungdomsmottagningarna ska få ett utökat uppdrag att jobba ännu mer med psykisk ohälsa krävs det långsiktighet och ökade resurser, säger Eva Holmberg.
– Risken är att man får det här formella uppdraget men inga resurser. Många är rädda för det, särskilt i glesbygd där det redan i dag är svårt att rekrytera läkare, psykologer och barnmorskor, säger hon.
Timmy Leijen understryker att ungdomsmottagningarna verkligen vill ta sig an det här uppraget, men samtidigt behålla nuvarande arbetssätt, att jobba utifrån ungdomarnas uppdrag och inte vårdens, skolans eller föräldrarnas.
– Vi vill inte bli remissinstans och vi vill inte sätta diagnoser. Vi vill se det friska och jobba med ungdomarnas styrka och kraft, säger han.
Politikerna är positiva
Under en paneldebatt i Almedalen med samtliga riksdagspartier och FI var alla överens om att FSUM:s önskan om ett utökat uppdrag inom området psykisk ohälsa bland unga är en bra idé.
Samtliga partirepresentanter räckte också upp handen på frågan om de nu tänker driva det här som en viktig politisk fråga.