”Det finns resurser – men det läggs inte på oss som räddar liv”
På Sahlgrenska universitetssjukhuset växer administrationen i snabb takt medan antalet sjuksköterskor har minskat. Ändå är det i första hand vårdpersonal som det sparas in på när sjukhuset går med kraftiga underskott. Läs del fyra av Vårdfokus granskning "Fler styr färre vårdar".
Det brev som Louise Jonasson och hundratals andra specialistsjuksköterskor skrev under och skickade till regionens politiker för ett halvår sedan blev inte den väckarklocka som de hade hoppats på.
I brevet berättade de om alla erfarna kolleger som har slutat, ofta på grund av den dåliga löneutvecklingen, och hur de ersatts med specialistsjuksköterskor som är nyutbildade eller har några års erfarenhet. För att förhindra ytterligare kompetensläckage krävde de 15 000 kronor mer i månadslön.
Läs också: Fler styr och räknar – färre vårdar patienter
Måste spara pengar
Politikerna bollade över frågan till Sahlgrenska universitetssjukhusets ledning, sen hände inte så mycket mer. Ledningen var fullt upptagen med att försöka vända en krisande ekonomi. Beslutet blev att spara 280 miljoner kronor på två år, främst genom byten av läkemedel och neddragning av hundratals heltidstjänster – varav en stor del vårdpersonal.
Kort efter beskedet sa Sahlgrenskas styrelseordförande Johnny Bröndt (M) i en SVT-intervju att neddragningarna skulle få minimal effekt eftersom sjukhuset ”har så duktig personal”.
– Det där gjorde många av oss väldigt upprörda. De kallar oss duktiga, som en klapp på huvudet, men ingen lyssnar på vad vi säger, vårt brev går fram och tillbaka utan att någon agerar. Och i år får vi mindre än två procent i löneökning. Jag tycker om mitt jobb, men de ger inte direkt tydliga signaler om att de vill ha oss kvar, säger Louise Jonasson.
Se statistik för samtliga landsting genom att klicka här.
Administration ökar mest
Enligt Sahlgrenskas ledning beror den krisande ekonomin på att personalen ökat mer än budgeterat. Årsredovisningarna visar att det framför allt har blivit fler läkare och undersköterskor. Gruppen ”sjuksköterskor och barnmorskor” har däremot minskat med 38 årsarbetare (-0,85 procent) mellan 2014 och 2017.
Samtidigt har den administrativa personalen, i form av chefer, handläggare och administratörer, ökat allra mest på sjukhuset: med 331 helårsarbetare (28,9 procent).
Enligt den första sparplanen omfattades administration av cirka elva miljoner kronor, eller mindre än fyra procent av hela paketet. Och det handlar till stor del om att inte ta in vikarier när ordinarie personal är tjänstledig.
”Väldigt provocerande”
Situationen på Sahlgrenska är inget undantag. Vårdfokus granskning visar att mellan 2010 och 2017 har antalet årsarbetare bland Vårdförbundets yrken i landstingssektorn ökat med cirka 2 procent. Samtidigt har antalet årsarbetande ledningsarbetare, handläggare och administratörer vuxit med cirka 36 procent.
– Det förvånar mig inte, för det är en känsla vi haft länge. Men det är väldigt provocerande att höra dessa siffror. Det finns alltså resurser men det läggs inte på oss som jobbar med att vårda och rädda liv. Administrationen är en stor elefant i rummet som vi måste diskutera. Det är inte bara ”där uppe” som administrationen växer, ibland känns det som att vi behöver lägga mer tid på datorerna än på patienterna, säger Louise Jonasson.
Märker inte ökad chefsnärvaro
Delar av ökningen inom Sahlgrenskas administration beror på att regionens politiker tagit beslut om att varje chef ska ha färre underställda, mellan 10 och 35 beroende på typ av verksamhet. Förhoppningen är att det ska leda till ett mer närvarande ledarskap. Men fungerar det i praktiken?
Vid Södra Älvsborgs sjukhus, där antalet chefer ökat och där det nyligen inrättades nya sektionsledartjänster, vittnar personalen om att de inte märker av någon ökad chefsnärvaro. Det tycks som att administrationen är självgenererande och tar allt mer av chefernas tid.
Sahlgrenska inte löneledande
Ett annat påtagligt problem som Sahlgrenska delar med många vårdgivare är svårigheten att få tag på sjuksköterskor.
– Det är ett dilemma att sjuksköterskor som lämnar sjukhuset kan få samma eller högre lön när de exempelvis börjar på en vårdcental med enbart dagtidsarbete. Jag skulle gärna se att Sahlgrenska var löneledande på alla områden. Men där är vi inte i dag, snarare tvärtom. Lönebildningen sätts dels i centrala förhandlingar och sen har regionen stort inflytande. Vi har påtalat att det behövs mer pengar och vi har gjort vissa insatser, som högre tillägg, säger Johnny Bröndt, Sahlgrenskas styrelseordförande.
”Bromsar expansionen”
Han tycker samtidigt att saken ska sättas i sitt sammanhang. Ända sedan 2011, då han tillträdde i styrelsen, har antalet anställda ökat. Just nu är det 300 för mycket av totalt 16 000 på Sahlgrenska.
– Så jag vill inte säga att vi håller på med besparingar och nedskärningar, vad vi gör är att bromsa expansionen.
Men en hel del av den expansionen har varit administratörer. Från vårdpersonalens sida kan man nog ifrågasätta om det är där man ska lägga krutet i första hand?
– Det tycker jag att de har all rätt i. Jag har självklart ett ansvar i det. Men jag hoppas att de åtgärder vi har vidtagit nu ska rätta till det här.
Långt ifrån nöjd
Ja, kanske är Sahlgrenska på väg mot en omsvängning. Under årets första kvartal har det ekonomiska läget nämligen förvärrats. Nu ska det sparas ännu mer – och denna gång utlovar Johnny Bröndt en ny strategi: att satsa på kärnverksamheten och minska den administrativa belastningen.
Men Louise Jonasson är långt ifrån nöjd. Hon undrar vad som krävs för att ansvariga på olika nivåer ska sätta sig ner tillsammans och lösa sjukvårdens skriande behov av sjuksköterskekompetens och andra problem.
– Under lång tid har det skrivits och debatterats om hur det står till med svensk sjukvård, ändå ser vi inte ljuset i tunneln. Det är tid för samarbete, mod och civilkurage bland personer i ledande positioner för att Sveriges befolkning fortsatt ska få en god och säker vård när så behövs, säger hon.