Vårdpolitik

Rapport: Så kan regionerna minska hyrkostnaderna

Rapport: Så kan regionerna minska hyrkostnaderna
Regionernas kostnader för inhyrd personal har nästan fördubblats på fem år. Snabbast ökar kostnaderna för hyrsjuksköterskor. Bild: Istock

Vårdpolitiker behöver ta kontroll över upphandlingarna av hyrföretag. Författaren till en ny rapport menar att dagens generösa ramavtal öppnar för hyrföretagen att locka över sjuksköterskorna med höga löner.

– Bemanningsbranschen i vården växer och det är inte så konstigt eftersom regionerna signalerar att de är beredda att betala dubbelt så mycket till hyrföretag för sjuksköterskor, jämfört med till sina fast anställda, säger Johan Enfeldt.

Han har en bakgrund som liberal landstingspolitiker i Uppsala, men kallar sig i dag vänsterliberal. Nu har han skrivit en rapport för den fackföreningsfinansierade tankesmedjan Arena Idé.

Kostnaden har fördubblats

På fem år har regionernas kostnader för inhyrd personal nästan fördubblats från 2,8 till 5,4 miljarder kronor. Läkarna står fortfarande för den största delen av kostnaden, 70 procent. Däremot ökar kostnaderna för hyrsjuksköterskor snabbast.

Rapportens syfte är att visa hur det gick till när kostnaderna ökade och hur politiker skulle kunna bryta beroendet av hyrsjuksköterskor.

– Överanvändningen av hyrpersonal leder till onödigt dyr vård och till att kontinuiteten i vården försämras, liksom personalens arbetsmiljö. Dessutom går pengar åt till högre löner för de inhyrda i stället för att kunna läggas på de fast anställda sjuksköterskorna, säger Johan Enfeldt.

Vill bli oberoende

Samtidigt som kostnaderna ökar arbetar regionerna och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att bli oberoende av hyrpersonal.

– Det arbetet har misslyckats. Den ena handen vet inte vad den andra gör. Samtidigt som regionerna arbetar för att bli mer attraktiva som arbetsgivare och behålla fast personal, så skriver de ramavtal som gör det enklare att hyra in sjuksköterskor.

Dålig arbetsmiljö och brist på sjuksköterskor anges ofta i debatten som orsaker till att regioner och vårdgivare blir alltmer beroende av hyrsjuksköterskor. Sjuksköterskor flyr från regionerna för att i stället arbeta för hyrföretag. Det ifrågasätts i rapporten.

– Hyrsjuksköterskorna kommer tillbaka till samma vårdavdelning med samma arbetsmiljö. Bemanningsföretag beskrivs ibland som en räddning för att de tillför kompetens, men det är det bara de som rekryterar från utlandet som gör. Övriga rekryterar från landstingen och hyr sedan ut dem till landstingen. Kompetensen har då inte ökat, utan bara kostnaden.

För lite fokus på upphandling

Det finns en bred politisk enighet om att situationen med de ökande hyrkostnaderna är ohållbar. Men rapporten pekar på att politiker lagt för lite fokus på hur det går till när hyrpersonal upphandlas.

– Bland de 60 åtgärdspunkter som finns i SKL:s program för att bli oberoende av hyrpersonal handlar bara en punkt om ramavtal och upphandling. De har helt missat frågan vad det är som gör att hyrföretagen kan rekrytera och betala höga löner, säger Johan Enfeldt.

Rapporten beskriver hur bemanningsföretagens förmåga att betala högre löner ses som en naturlag.

– Men regionerna har själva skapat en marknad som gör att bemanningsbranschen kan erbjuda bättre villkor. Pengarna hyrföretagen betalar kommer från regionerna och styrs genom ramavtalen, säger Johan Enfeldt.

Hans slutsats är att det viktigaste för att garantera stabil personalförsörjning i vården är att ansvariga politiker tar kontroll över upphandlingarna av hyrpersonal.

Tre regioner är exempel i rapporten. I två av dem betalar regionerna 596 kronor i timmen till hyrföretagen för sjuksköterskor. Det motsvarar en dubbel ersättning jämfört med motsvarande timkostnad för en fast anställd sjuksköterska med månadslönen 33 000 kronor.

Slipper arbetsgivaransvar

En av rapportens slutsatser är att regionerna är beredda att betala det dubbla för att få flexibilitet, slippa stora delar av arbetsgivaransvaret och även rekryteringsprocessen.

I rapporten presenteras en lösning för att minska beroendet av hyrföretagen: att några närliggande regioner går ihop och sänker ersättningsnivån.

– Inget hindrar dem från att i stället erbjuda exempelvis 400 kronor i timmen.

Rapportförfattaren menar att regionerna håller sig till budgeten vad gäller löneutvecklingen för de fast ställda.

– Men det gäller inte för budgeten för hyrkostnader. Se på exempelvis Uppsala regions ökade kostnader för hyrsjuksköterskor. Den var inte budgeterad.

 Johan Enfeldt ifrågasätter att regionerna lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning i verksamheten. Han menar att effektiva åtgärder inte satts in för att pressa ned bemanningsbranschens lönsamhet.

– Det är ytterst tveksamt om det är förenligt med kommunallagen att samma personal ibland köps in till dubbla normala kostnaden. Frågan är viktig för skattebetalarna och för att vården ska kunna ge kontinuitet.

Facken har viktig roll

Han menar också att fackförbunden har en viktig roll och behöver använda sitt inflytande för att påverka upphandlingarna, och använda kostnaderna för hyrpersonal i löneförhandlingarna.

Rapporten kritiserar också att hyrföretagen har möjlighet att använda underleverantörer, det vill säga sjuksköterskor som hyr ut sig genom egna företag.

– Det spär ut arbetsgivaransvaret ännu mer. Då slipper även hyrföretaget ansvar för sjuklön, rehabilitering och kompetensutveckling. Det är flyttat till individen själv.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida