Oro för att framtidens primärvård hastas fram
Nedräkningen har börjat inför regeringen primärvårdsreform som väntas innan årsskiftet. I den nya primärvården vill Vårdförbundet se en förstärkt roll för distriktssköterskorna och mer folkhälsoarbete.
Regeringen har flaggat för att en reform av primärvården ska presenteras i december. Bakgrunden är flera statliga utredningar som visat att vården behöver styras om från akutsjukhusen till primärvården. Den väntade reformen finns också med i januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och togs upp av statsministern vid riksdagens öppnande i höstas.
– Vi är oroliga att den arbetas fram för fort och snarare kommer att bli en konservering av hur primärvården fungerar i dag. Det behövs mycket innovation, nytänkande och starkt fokus på folkhälsoarbete, säger Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet.
Arbeta förebyggande
Hon ser att folkhälsoarbetet i dag fungerar bra inom vissa områden som barnhälsovård och mödrahälsovård, men att det förebyggande arbetet behöver stärkas på andra områden.
– Distriktssköterskan och sjuksköterskor i primärvården kommer att vara avgörande. De behöver kunna arbeta förebyggande, dels med dem som fortfarande är friska, men också för att hjälpa dem som har en sjukdom att inte försämras, och ändå ha ett gott liv.
I Vårdförbundets vision har distriktssköterskor en förstärkt roll, med utökad förskrivningsrätt och mer självständigt ansvar. Distriktssköterskorna har mottagningar för bland annat de stora folksjukdomarna astma, kol, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.
– De kan arbeta mer självständigt, jämfört med nuläget. Dessutom vill vi se att den nya rollen som avancerad specialistsjuksköterska utvecklas inom primärvården och över huvud taget inom den nära vården. De kommer ha så hög kompetens att de kan fungera som rådgivare och konsulter för andra sjuksköterskor, säger Ann Johansson.
Bort från listningsdiskussion
Vårdförbundet ser primärvården som basen till den nya nära vården som fortfarande utreds, som Vårdförbundet gett sin syn på som remissinstans. Ann Johansson vill komma bort ifrån diskussionen om att patienter listar sig hos vårdcentraler.
– I stället vill vi se specialistsjuksköterskor i den nära vården som arbetar i lokalområdet, ute i samhället, som samarbetar med förskolor, föreningar och med socialtjänsten. Sjuksköterskor som ska vara där de behövs och där befolkningen är.
Vårdens resurser behöver flyttas från akutsjukhusen till primärvården, det har stått klart sedan utredningen Effektiv vård från 2016 av Göran Stiernstedt. Han lämnade sedan över stafettpinnen till utredaren Anna Nergårdh, som fortfarande arbetar i den riktningen. Hela utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård blir klar till våren.
Flera förslag sedan tidigare
Regeringens primärvårdsreform kommer att bygga på idéer från de delbetänkanden som redan är presenterade, som Vårdfokus rapporterat om i ett flertal artiklar. Där har tillgänglighet för patienterna varit i fokus, men också att alla vårdprofessioner behövs för att lösa den frågan.
Läs mer: Vill lyfta fram primärvårdens alla professioner
Under de år utredningen pågått har ministrarna med ansvar för hälso- och sjukvård avlöst varandra i regeringen. Anna Nergårdh fick uppdraget av Gabriel Wikström, presenterade det första delbetänkandet för Annika Strandhäll, och kommer att lämna över den färdiga utredningen till Lena Hallengren.
Utökade öppettider
Vissa utredningsförslag är redan genomförda, som att patienten numera har rätt till en bedömning i primärvården inom tre dagar av vårdpersonal med rätt kompetens. Tidigare var det inom sju dagar av läkare. Idag kan även sjuksköterska, psykolog och fysioterapeut göra bedömningar inom sitt kompetensområde.
Utökade öppettider på vårdcentralerna, nationella krav på primärvården så att den blir mer jämlik över landet, fast läkarkontakt och kontinuitet har också märkts bland de utredningsförslag som redan presenterats. Vården ska ges personcentrerat och med större delaktighet av patienterna. Den nya primärvården ska också bättre kunna klara den ökande psykiska ohälsan och arbeta förebyggande inom det området.
Digitala vårdmöten
Ett annat förväntat spår i regeringens primärvårdsreform är utveckling mot digitala vårdmöten. I höstas kom Göran Stiernstedt med en ny utredning. Den efterlyser möjlighet till digitala vårdmöten på varje vårdcentral. Och det omvända, att varje digital vårdaktör, som de så kallade nätläkarna, också ska ha en fysisk mottagning.
Läs mer: Utredning: ”Integrera fysisk och digital vård”
Den demografiska utvecklingen med fler äldre och det allt större söktrycket till primärvården ökar också behovet av andra specialistsjuksköterskor, menar Vårdförbundets vårdstrateg Annika Wåhlin.
– Vi ser att psykiatri- och äldresjuksköterskor behövs i primärvården. Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kommer också ofta vara den fasta vårdkontakten, för att vården ska bli personcentrerad. Dessutom kommer barnmorskorna fortsätta ha sin betydelsefulla roll på ungdomsmottagningar och inom mödrahälsovården, säger Annika Wåhlin.
Det här ingår i primärvården
- I primärvården ingår vårdcentraler, hälsocentraler och husläkarmottagningar. Men också barnavårdscentraler, mödrahälsovård och hemsjukvård. Primärvården ansvar också för många patienter med kroniska sjukdomar.
- Primärvården ska arbeta preventivt och med rehabilitering.
- Primärvårdens organisation skiljer sig i olika regioner och kommuner.
- Primärvården är en stor del av det som i vårdpolitiken kallas den ”nära vården”, men inte hela. Den nära vården beskrivs ofta som den vård som inte är akutsjukhus eller annan slutenvård.