lön & avtal 2019

SKL: Vi är överens om att prioritera särskilt yrkesskickliga

SKL: Vi är överens om att prioritera särskilt yrkesskickliga
Joakim Larsson, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Arbetsgivarsidan tycker att de gått Vårdförbundet till mötes och delar synen på att de särskilt yrkesskickliga nu prioriteras i det nya avtalet. Men några siffror ville SKL inte skriva på.

Det nya centrala löneavtalet mellan Vårdförbundet och arbetsgivarparterna Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Sobona är klart. Det krävdes flera månaders förhandling och även flera veckors medling. Igår kväll enades parterna, båda säger sig vara nöjda.

Läs mer: Avtal klart mellan Vårdförbundet och SKL

Den stora stötestenen har varit att Vårdförbundet yrkat på en satsning på 10 000 kronor för de särskilt yrkesskickliga. För Vårdförbundet är målet fortfarande att nå den summan inom tre år.

Inga siffror i avtalet

Joakim Larsson, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, menar att arbetsgivarna har gått Vårdförbundet till mötes i prioriteringen av de särskilt yrkesskickliga, även utan siffror i avtalet.

– Det har varit en viktig fråga för oss att inte ha siffror i det centrala avtalet. Men vi bekräftar Vårdförbundets syn på att de särskilt yrkesskickliga bör prioriteras. Det är viktigt att man nu arbetar med frågan lokalt, för det ser olika ut i landet.

Joakim Larsson menar att den lokala lönebildningen, med individuell och differentierad lön, ger möjlighet till bättre lönespridning.

– Den lokala lönebildningen tycker vi har visat sig framgångsrik. Vi vill gärna hjälpas åt från lokalt och centralt håll att hitta modeller för att behålla personal, ge möjlighet att göra lönekarriär och få argumenten för att stanna inom vården och omsorgen. Det är viktigt med kompetensutveckling. Vi ser samma sak som Vårdförbundet i detta, säger Joakim Larsson.

Löna sig att arbeta kvar

Han tror att det nya avtalet både kommer att ge möjligheter att visa anställda att det lönar sig att arbeta kvar i verksamheten och att locka nya medarbetare till vården för att man ser att det finns en löneutveckling över tid.

– Man ska känna att våra arbetsgivare runt om i landet är måna om sina medarbetare, vill att de är kvar i sina yrken och kan hjälpa till att handleda nya personer som börjar arbeta i vårdsektorn. Det är otroligt viktigt för framtiden när vi behöver rekrytera många, att man känner att det är en sektor man vill arbeta i. Det är viktigt att ta vara på den kompetens man får när man arbetat länge hos arbetsgivaren.

Kommer andra än de särskilt yrkesskickliga att behöva stå tillbaka i löneutvecklingen de kommande tre åren?

– Det är svårt att sia om hur det kommer att se ut i de lokala förhandlingarna. Jag tror att man kommer att göra rätt prioriteringar. Vi är överens i avtalet om att prioritera de särskilt yrkesskickliga och lönespridning. Det ska löna sig att vara kvar i organisationen. Vi ska inte behöva tappa personer med hög kompetens som skapar den kontinuitet som vården behöver nu.

Ni menar att den lokala lönebildningen är framgångsrik. Den åsikten har inte alltid delats av Vårdförbundets medlemmar. På vilket sätt ökar avtalet möjligheterna lokalt?

– I avtalet ingår det att stödja det lokala arbetet och att utveckla nya karriärmodeller. Det handlar om rekrytering och kompetensbehov. Vi poängterar vikten av att prioritera särskilt yrkesskickliga och lönekarriär. Allt är signaler som vi är överens om centralt och nu släpper ut i de lokala förhandlingarna. Man ska lättare kunna nå en samsyn.

Avtalet håller sig, enligt er, inom den löneökningstakt som är normen på arbetsmarknaden. Då finns inga extra pengar för de särskilt yrkesskickliga?

– Så är det. Prioriteringarna ska ske lokalt. Man ska jobba med det lokalt. Det har inte avsatts statliga medel, utan man håller sig inom märket från industrin.

Alla är inte särskilt yrkesskickliga. Hur ska regioner och kommuner hålla de andra kvar?

– Alla behövs. Det finns mycket potential att ta vara på hos personalen. Det är en framtidsutmaning som arbetsgivare att ge möjlighet till kompetensutveckling. När man genomgått kompetensutveckling ska det leda till samtal med arbetsgivaren. Det är vi överens om med Vårdförbundet.

Många regioner och kommuner är hårt pressade ekonomiskt. Hur ska de ha råd att genomföra satsningar på särskilt yrkesskickliga och samtidigt kunna höja lönerna för övriga?

– Varje kommun och region måste göra de prioriteringar som behövs för att hålla ordning på ekonomin. Det här avtalet hanterar inte den frågan, utan det är prioriteringar man måste göra lokalt. Det måste man hålla isär.

Detta innehåller avtalet:

  • Det nya centrala avtalet gäller för drygt 90 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor i regioner, kommuner och kommunala bolag.
  • Avtalet gäller från 1 april 2019 till 31 mars 2022. Det är möjligt att säga upp efter två år.
  • Särskilt yrkesskickliga ska prioriteras i den lokala lönebildningen. Avtalet är sifferlöst men Vårdförbundets mål är att erfarna nyckelpersoner ska få 10 000 kronor mer i månaden under den treåriga avtalsperioden. Vem som är särskilt yrkesskicklig ska avgöras lokalt i dialog med arbetsgivaren.
  • Tillsammans ska SKL, Sobona och Vårdförbundet analysera lönestatistik och följa upp hur avtalet följs. Parterna ska också samarbeta för att få till en bättre löneprocess lokalt.
  • När arbetstagare genomfört längre utbildning som efterfrågas av arbetsgivaren ska samtal föras med chef om arbetsgifter och lön.
  • Avtalet ger sänkt veckoarbetstid vid ständigt nattarbete även inom kommuner och kommunala bolag. Från den 1 april 2020 gäller heltidsmåttet 34 timmar och 20 minuter.
  • Alla regioner och ett urval av de största kommunerna ska senast december 2022 ha utvecklat och börjat införa karriärmodeller.
  • I avtalet finns också ett samarbete mellan SKL, Sobona och Vårdförbundet som ska leda fram till bättre fungerande verksamhetsanpassad och hälsosam arbetstidsförläggning.
  • Det nya avtalet, HÖK 19, beräknas vara tillgängligt inom någon vecka.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida