Han fick HLR att bli folkligt
I hela sitt yrkesliv har Johan Herlitz arbetat för att förbättra vården för människor som drabbas av plötsligt hjärtstopp. I dag tilldelas den numera 70-årige pionjären inom svensk hjärtsjukvård årets prehospitala pris.
– Det är väldigt roligt att bli uppmärksammad. Jag är glad och stolt över priset, säger Johan Herlitz som trots sin ålder fortfarande arbetar aktivt som forskare, lärare och handledare på centrumet för prehospital forskning på högskolan i Borås.
Han har ända sedan mitten av 1970-talet bedrivit forskning kring kardiovaskulära sjukdomar. Under resans gång har han varit med och drastiskt förbättrat vården vid framför allt plötsliga hjärtstopp och hjärtinfarkter.
Handlett många sjuksköterskor
När han utan betänketid får frågan vad han är mest stolt över under sin yrkeskarriär blir svaret att han har handlett så många sjuksköterskor i deras doktorandarbete. Av de 35 personer som han varit handledare för har mer än hälften haft en bakgrund som sjuksköterska.
– Många av dem är kvinnor och jag tycker att det är viktigt att inte bara män håller på med den här forskningen. Därmed inte sagt att det inte finns jättemånga duktiga manliga ambulanssjuksköterskor också, säger han.
På frågan vad han är minst stolt över blir svaret att han inte lyckats få till en tillräckligt bra kommunikation mellan ambulanssjukvården och sjukhusen, så att ambulanssjuksköterskan får feedback på det hen gör ute på fältet.
– Jag skulle vilja att ambulanssjuksköterskorna snabbt får veta om de har gjort rätt bedömning och gett rätt behandling så att de med automatik fortbildas i sitt yrke.
Såg att läkemedel var bra
2011 blev Johan Herlitz en av landets första professorer i prehospital akutsjukvård. Det hade då hunnit gå nästan fyra decennier sedan han i ett forskningsprojekt hade visat att det betareceptorblockerande läkemedlet metoprolol kunde motverka skador på hjärtmuskeln efter en hjärtinfarkt. Innan dess fanns i princip ingen annan behandling än att avvakta och se. Läkemedlet används än i dag på dessa patienter.
Sedan mitten av 1980-talet har mycket av Johan Herlitz forskning gått ut på att i ett så tidigt skede som möjligt behandla hjärtinfarkt, helst redan på platsen där patienten insjuknat. Han har varit en av de personer som betytt mest för att hjärt-lungräddning, HLR, fått en sådan spridning som det fått, både utanför sjukhusens väggar och inne på sjukhusen.
Överlevnaden ökat kraftigt
Johan Herlitz var fram till helt nyligen registerhållare för Svenska hjärt-lungräddningsregistret. Via registret kan man se att överlevnaden 30 dagar efter ett hjärtstopp successivt har ökat från mellan fyra och fem procent vid sekelskiftet upp till elva procent under de senaste åren.
Ändå är Johan Herlitz inte nöjd.
– Det finns många viktiga utmaningar kvar när det gäller behandling vid plötsliga hjärtstopp. Tiden är det som är avgörande. Tyvärr har ambulansens utryckningstider ökat ganska oroväckande de senaste 30 åren. Som jag ser det måste ambulanssjukvården få mer resurser, säger han.
Studier i Danmark har visat att HLR som påbörjas av lekmän innan ambulansen kommer fram som mest kan pågå i 13 minuter för att fortfarande ha effekt på överlevnaden. Via Svenska hjärt-lungräddningsregistret har forskarna fått fram ännu opublicerad data som indikerar att ambulans med sjukvårdsutbildad personal och defibrillator helst bör finnas på plats senast tio minuter efter utlarmningen för att förutsättningarna för ett lyckat resultat ska anses vara optimala.
– En annan utmaning är att få fram tillräckligt med hjärtstartare ute i samhället. Fortfarande är det en ganska liten andel av patienterna med hjärtstopp som behandlas med hjärtstartare innan ambulansen är framme, säger Johan Herlitz.
Syrgas inte nödvändigt
Under hösten 2017 avslutades ett forskningsprojekt som han deltog i och vars resultat väckte stor uppmärksamhet i världen, nämligen att syrgas oftast inte är nödvändigt vid hjärtinfarkt.
Trots sin relativt höga ålder fortsätter Johan Herlitz att arbeta som om han vore 20 år yngre.
– Jag tror och hoppas att jag fortfarande kan bidra och jag tycker det är stimulerande att få arbeta tillsammans med entusiastiska människor. Om jag ska vara uppriktig mår jag bra av att få saker och ting gjort, det som andra kallar prestationsångest, säger Johan Herlitz som hittills varit medförfattare till cirka 750 vetenskapliga publikationer.
Svenska prehospitala priset delas ut av Flisa, Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård. Vårdfokus reporter Leni Weilenmann har suttit med i juryn.
Juryns motivering till Prehospitala priset 2019
Johan har genom mångårigt arbete inom den prehospitala hjärtsjukvården utvecklat dagens HLR-register och omsatt dess nya kunskaper i praktisk sjukvård vilket bidragit till en ökad överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus.
Han är en föregångare vad gäller kunskapsstyrning innan detta begrepp blev allmänt gods och han har en lysande förmåga att förmedla detta till medarbetare och doktorander.