Ambulanssjuksköterskor gör dagligen bedömningar av vad patientens tillstånd kan bero på när de kommer till platsen. De mäter vitalparametrar och kan ta ekg på plats eller i bilen.

Nu vill två ambulanssjuksköterskor vid Skaraborgs sjukhus testa användning av ultraljudsteknik prehospitalt. De har fått pengar från innovationsfonden i Västra Götalandsregionen för ett pilotprojekt.

Ska få webutbildning

Det första steget är att utbilda ambulanssjuksköterskor inom Skaraborgs Sjukhus ambulanssjukvård i undersökningsmetoden. Starten sker i liten skala med ungefär 15 ambulanssjuksköterskor som jobbar både i bedömningsbil och vanlig ambulans. De får en webbutbildning som är certifierad enligt internationella mått och någon dag med praktisk träning.

– Vi har inte som ändamål att ställa diagnos utan målet är att underlätta senare övrig undersökning. För exempelvis andningsbesvär finns studier som visar att bedömningen kommer upp i 80-90 procents säkerhet. Stetoskopet, som används idag, är däremot ett trubbigt instrument, säger Johan Dahlgren, ambulanssjuksköterska och en av projektledarna.

Sett utrustningen internationellt

Han har stött på metoden vid flera internationella ambulanskongresser och den andra initiativtagaren Per Nyström har fått intresset från sitt arbete inom försvaret och i annan akutverksamhet.

– På flera håll internationellt är det andra yrkeskategorier som använder utrustningen. Utrustningen har där varit stor och dyr, men med mindre och billigare utrustning tycker vi att det dags att det sprids även i Sverige. Vi har en nära kontakt med våra akutläkare inne på akutmottagningen och hoppas att detta ska kunna bli något riktigt bra framöver, säger de.

Per Nyström och Johan Dahlgren har efterforskat om ultraljud används av ambulanssjuksköterskor prehospitalt på andra håll i Sverige men inte hittat någon föregångare.

– Det är dags att börja pröva i liten skala. Men än så länge har vi problem med tekniken och datasäkerheten. Vår förhoppning är att kunna få hjälp med bildtolkning via länk så småningom. Där finns många bestämmelser som måste följas, säger Johan Dahlgren.

Andningsbesvär vanlig orsak

Just lungundersökning ser de som ett av de första områden att använda utrustningen till. Andningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till att ambulans behöver åka ut, tillsammans med bröstsmärta.

– Där går vi mot mer och mer avancerad vård och läkemedelsbehandling i ambulansen. Då är det skönt att veta vad det är vi behandlar. Dessa patienter behandlas idag ibland både mot hjärtsvikt och kronisk lungsjukdom och vissa behandlingar kan faktiskt leda till försämring, säger Johan Dahlgren.

I upptagningsområdet i Skaraborg har ambulansen ofta runt en halvtimmes körtid till sjukhuset.

– Vare sig patienten har kol och vi kan behandla hemma eller tvärtom att det är hjärtbesvär som lett till vätska på lungorna, så kan vi då direkt efter undersökningen ha en dialog med primärvård eller sjukhuset. Vi tror utvecklingen kan leda till ett ökat samarbete vad gäller våra multisjuka patienter.

Större trauman

Så småningom tror de att ultraljudet kan användas även vid större trauman, vilket är beprövat internationellt. Då kan traumateamet förberedas på troliga insatser som operation, blodtransfusion och luftvägshantering.

Men projektet har också ifrågasatts.

– Viss kritik finns alltid när man prövar något nytt. Så var det när vi började ta ekg också. Nu börjar vi på liten nivå och ser om utrustningen känns trygg och säker i prehospital miljö. Sedan får vi se vad som behövs för att få den att fungera fullt ut. Det kan vara utbildning, samarbete med radiologer och akutläkare och it-överföring på sikt.

Börjar i bedömningsbilar

De börjar i bedömningsbilarna som Skaraborgs ambulansverksamhet haft i tre år. Det är ambulanssjuksköterskorna i bilarna som avgör om patienten kan stanna hemma, behöver komma till primärvården, eller en ambulans behöver tillkallas.

Det är fortfarande ovanligt att sjuksköterskor gör ultraljudsundersökningar.

– Prehospitalt använder läkare det i akutbilen och helikoptern. Nu är vår organisation väldigt nyfikna och prövar utrustningen i det här projektet. Men teknik får aldrig ersätta vår kliniska blick och undersökningar av blodtryck, syresättning och ekg, säger Johan Dahlgren.

Covid satte käppar i hjulet

It-säkerheten och covid har satt käppar i hjulet för samarbeten och hjälp med bedömningar av radiologer och akutläkare den första tiden.

– Framöver kommer vi behöva hjälp. Vi behöver ett bättre utbildningspaket och samarbeten. Det kanske blir över regionsgränserna. Det är ju en ny undersökningsform som inte är så prövad i Sverige.