Vårdfokus har tidigare berättat om Anna Parfa, som till vardags jobbar inom barnhälsovården på Laponia Hälsocentral i Gällivare. I slutet av mars sa arbetsgivaren att hon skulle börja jobba på både smitt-akuten och den vanliga akuten vid Gällivare sjukhus, på 12,5-timmarspass i rotation. Hon såg en stor fara för sin egen hälsa. Av tidigare erfarenhet vet hon att den typen av pass skulle förstöra sömnen och snart göra henne överansträngd. Hon skulle inte heller kunna vistas i lokaler där antibiotika för intravenöst bruk blandas och används, på grund av svår allergi mot detta.

Läs även: Hon sa upp sig efter omplacering till akuten

”Jag blev så arg”

I efterhand inser hon att det bästa hade varit att kontakta Vårdförbundets lokala avdelning för stöd. Istället sa hon upp sig.

— Jag blev så arg när arbetsgivaren tog ett beslut utan att ha en dialog med mig först. Särskilt när de säger att omplaceringar i första hand ska ske på frivillig väg, säger Anna Parfa.

Hon redovisade sina medicinska skäl för arbetsgivaren och sa att hon gladeligen drog tillbaka uppsägningen om arbetsgivaren garanterade arbete på hälsocentralen. Svaret blev nej.  Kort därefter lades Anna Parfas tjänst ut på annons.

En provokation enligt förbundet

Vårdförbundet ansåg att arbetsgivaren hade provocerat fram uppsägningen och begärde skadestånd samt att Anna Parfa skulle få återgå i tjänst på hälsocentralen. Men så blir det inte. I torsdags avslutades förhandlingarna med att arbetsgivaren betalade en förlikningssumma. Uppsägningen kvarstår dock, eftersom ord står mot ord. Anna Parfa menar att hon muntligen meddelade sin närmsta chef om att hon har antibiotika-allergi. Informationen nådde aldrig fram, hävdar arbetsgivaren.

—Jag beklagar att vi inte kunde komma fram till en bättre lösning. Hennes kompetens är efteraktad och viktig, och hon har jobbat länge inom regionen, säger förbundsombudsman Gun Lundström.

Försöker se positivt på händelsen

Anna Parfa tycker att konflikten och ovissheten har varit jobbig, men hon försöker se positivt på det som har hänt och är fast besluten att gå vidare med huvudet högt.

— Det känns helt rätt att sluta. Jag kan inte vara hos en arbetsgivare som inte har en dialog med mig och som inte tar hänsyn till min hälsa. Region Norrbottens beteende gör att de tappar en sjuksköterska med dubbla specialiteter och en masterexamen. Jag tänker inte jobba mer för dem, det räcker nu, säger Anna Parfa.

Lämnar sjuksköterskeyrket

Inte nog med att hon vill byta arbetsgivare, Anna Parfa är inne på att byta yrkesbana helt och hållet. Hennes anställning sträcker sig fram till den 3 juli. Därefter tänker hon jobba som fartygsbefäl i sin mans företag med att köra taxibåt på sjön Ahkkajaure under sommaren.

Till hösten är planen att läsa en kurs i journalistik på Stockholms universitet, och därefter påbörja en bana som vetenskapsjournalist.

— Det är något jag har funderat på länge, jag gillar att skriva och vill vara en länk mellan forskarvärlden och allmänheten. Jag kan tänka mig att jobba som sjuksköterska igen, men då blir det på mina egna villkor, säger Anna Parfa.

”Har skäl till vår hantering”

Daniel Westerberg, förhandlingschef i Region Norrbotten, är ytterst förtegen om händelsen. Han vill inte prata om orsaken till den ekonomiska ersättningen till Anna Parfa eller varför uppsägningen kvarstår.

Det är stor brist på legitimerad personal. Nu förlorar ni en sjuksköterska med dubbla specialistkompetenser. Hur ser du på det?

— Självklart har vi skäl till vår hantering, men jag kommer inte att kommentera det enskilda ärendet. Det finns olika bilder av vad som har hänt, säger Daniel Westerberg.

Enligt Vårdförbundet har många fler omplacerats utan att ni har lyssnat på och tagit hänsyn till deras vilja och förmåga. Hur ser du på den kritiken?

— Det är inte vår bild att vi har omplacerat medarbetare utan att lyssna på om de har skäl till att inte jobba i de verksamheter som vi behöver. Anledningen till att vi har flyttat medarbetare är för att kunna ge norrbottningarna den covidvård som behövs.

Men enligt Vårdförbundet har en del omplaceringar gjorts utan föregående dialog?

— Enligt vårt arbetssätt ska man självklart ha en dialog med medarbetaren innan en omplacering sker. Sen kan jag inte svara på om det har skett i varje enskilt fall. Men det ska göras.