covid-19

Försvarshelikopter hjälper till med covidtransporter

Sedan en månad får den luftburna iva-vården i Uppsala förstärkning av en Black Hawk-helikopter för transporter av svårt sjuka covid-patienter. Anestesisjuksköterskan Andreas Moliis har arbetat på flera av turerna.

När personalen vid den luftburna iva-sektionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala fick se de första direktiven för transport av misstänkta, eller konstaterade, covid-19-patienter insåg de att det skulle få svårt att klara sina andra uppdrag.

Med bara en helikopter i bruk skulle de omfattande hygienrutinerna före och efter en coronatransport göra det svårt att hinna med andra uppdrag.

Tidskrävande städning

— Utöver städningen så kräver de här transporterna en annan typ av förberedelse och planering för att minimera smittrisken, berättar anestesisjuksköterskan Andreas Moliis.

Anestesisjuksköterskan Andreas Moliis. Foto Kristoffer Olofsson.

Därför har han och hans kolleger sedan en dryg månad fått hjälp från Försvarsmakten med en extra helikopter. Den är särskilt avsatt för flytt av covid-19-patienter inom intensivvården i landet.

Att transportera iva-patienter mellan olika sjukhus är alltid riskfyllt. Överflyttning mellan säng till bår och byte av utrustning är kritiska moment som kan få en redan skör patient att bli ännu sämre. Inom den luftburna iva-sektionen sker de här transportera dessutom i ett trångt utrymme bak i helikoptern.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Extra syrgas

Försvarets helikopter är större vilket gör det lättare att undvika kontamination av utrustningen. Medföljande sjuksköterska och läkare får mer yta att arbeta på och det finns också plats för den extra utrusning som ofta behövs för covid-19-patienterna.

— Det kan behövas en del andra läkemedel eftersom de är extra sköra, och extra syrgastuber eftersom de kräver mycket syrgas, säger Andreas Moliis.

Innan patienten flyttas över till transportbåren förbereder personalen från helikoptern så mycket som möjligt utanför iva-salen. Sprutpumparna fylls på med de läkemedel patienten kommer att behöva — sederande, blodtrycksreglerande och vätska. På båren finns också väskor med akutläkemedel, övervakningsutrustning, transportventilator och sug. Väskorna packas noggrant in i sopsäckar för att minska risken för kontaminering.

— Det gör att det blir smidigare med städningen efteråt. Vi tar hand om vår utrustning och försvarets personal rengör helikoptern mellan varje uppdrag, berättar Andreas Moliis.

Även patienterna packas in i en skyddande bubbelplast under transporten för att minska risken för smittöverföring till personal och andra patienter. Eftersom de är intuberade kan de andas under plasten, poängterar Andreas Moliis.

Premiärtur till Karolinska

Eftersom arbetet i Black Hawkhelikoptern blir lite annorlunda har personalen på den luftburna iva-sektionen fått en särskild utbildning. Dagen efter kursen gjordes den första transporten och Andreas Moliis och en läkare var med som ansvariga för patienten.

Premiärturen gick till Karolinska universitetssjukhuset i Solna, och även om själva flygturen bara varade drygt 20 minuter tog själva uppdraget flera timmar.

– Det blev ett bra test. Allt fungerade väldigt smidigt och försvarets personal är väldigt proffsig, berättar Andreas Moliis.

Trygg i vården

Sedan 2015 roterar Andreas Moliis mellan sektionen för luftburen intensivvård och narkosen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under den pågående coronapandemin har han också hoppat in några pass på iva.

Är du orolig för att bli smittad av covid-19?

– Nej, jag känner mig trygg med vården av de här patienterna. Vi använder slutna system på apparaterna som är kopplade till patientens luftvägar och har våran skyddsutrustning. Då kan jag känna mig mer orolig vid andra transporter när man inte vet om patienten är smittad, säger Andreas Moliis.

I Uppsala har Försvarsmaktens helikopter hittills flugit sex covid-19-patienter mellan olika sjukhus i landet, den sjunde transporten sker i dag.

Fler regioner får hjälp

Initiativet till att kalla in försvarsmakten kommer från personalen inom den luftburna ambulansen. Tillsammans med Norrbotten och Västra Götaland, som också identifierat samma oro för att inte hinna med andra transporter, gjordes en regionsgemensam framställan till Försvarsmakten.

— Avbrottstiden — alltså den tiden helikoptern inte kan användas — blir väldigt lång för att hinna med städningen. Vi får ju inte bli en smittkälla för nästa patient som ska transporteras, berättar Per Bondegård som är sektionschef för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset.

Framställan ledde till att de tre regionerna nu har tillgång till varsin Black Hawkhelikopter med två piloter och ytterligare två personal.

Nu börjar efterfrågan minska något enligt Per Bondegård och som det ser ut idag ligger uppdraget kvar till mitten av juni.

— Samarbetet med försvarsmakten har fungerat så bra och vi har lärt oss massor. Just nu ser vi över hur vi kan använda oss av de här erfarenheterna i framtiden, säger Per Bondegård.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida