Portförbjudna partners på BB, planerade kejsarsnitt som ställs in och svårt sjuka gravida på intensiven — att coronapandemin fått effekter inom förlossningsvården är helt klart. Men exakt hur och varför det nya viruset påverkar gravida, deras barn och partners är fortfarande oklart.

— Kunskapen om covid-19 är väldigt skral. Att rakt av jämföra med andra virus som sars och mers kan vara svårt eftersom det här verkar agera annorlunda, säger Karolina Lindén.

Läs mer: Gravida bör skyddas mot covid-19

Inkluderar från hela landet

Hon är disputerad barnmorska och biträdande universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Göteborgs universitet. Vid sidan om distansundervisningen på barnmorskeprogrammet och sin egen forskning har hon sista tiden ägnat sig åt att lägga grunden till den så kallade Cope-studien (Covid-19 in Pregnancy and Early childhood).

Initiativet kommer från svenskt nätverk för nationella kliniska studier inom obstretik och gynekologi, SNAKS, och kommer inkludera i stort sett alla förlossningskliniker i Sverige.

— Många barnmorskor kommer att involveras i datainsamlingen, både vid ultraljudsmottagningar, på förlossningskliniker och inom mödrahälsovården, berättar Karolina Lindén.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Frågor och provsvar

Studien består av två delar:

  • En enkät som vänder sig till den gravida kvinnan och hennes partner. Här finns frågor om bland annat upplevelser av att vara gravid och föda barn under en pågående pandemi, behov av stöd och partnerns möjlighet till delaktighet.Även barnets utveckling kommer att skattas av föräldrarna det första året.
  • Provtagning under graviditet och (eller) i samband med förlossningen, både av den gravida kvinnan och det nyfödda barnet. Prover kommer att samlas från blodprover, navelsträng och modersmjölk med fokus immunitet mot covid-19.

Forskarna kommer också att länka samman registerdata kring graviditet, förlossning och barnets framtida hälsa.

Karolina Lindén är ansvarig för enkätdelen och berättar att de också kommer att göra intervjuer med gravida och deras partners — både sjuka och friska.

Hur ska barnmorskor som redan är hårt pressade hinna med att samla data  till forskningen?

— Studien är upplagd på ett sätt som gör så lite intrång i vården som möjligt. Det som vi verkligen behöver hjälp med är att kvinnor — och partners — får veta om studien och att alla hjälps åt att inhämta samtycke, säger Karolina Lindén.

Bakom kulisserna i biobanken

Hon berättar att enkäterna kommer att skickas ut automatisk via Cope-databasen och provtagning till biobanken ska göras via sjukhusintegrerad biobank. Det innebär att vårdpersonal printar ut etiketter som vanligt och tar proverna — helst i samband med klinisk indicerad provtagning — och skickar proverna på samma sätt som kliniska prover.

Karolina Lindén är övertygad om att barnmorskor kommer få stor nytta av resultaten och att de inser att det är nu som studien behöver göras.

— Hade vi svaren på allt skulle vi inte beforska det här. Så fort vi får lärdomar kommer vi att redovisa det vi ser direkt till vården. En hel del kunskap kommer också vara relevant för sjuksköterskor inom barnsjukvården eftersom de kommer följa hur barnen mår, immunitet, amning och anknytning.

Tittar på arbetsmiljö och arbetsbeslastning 

I ett parallellt spår planerar forskarna en systerstudie som genom enkäter ska undersöka personalens situation inom förlossningsvården och neotalogi när det gäller arbetsmiljö och arbetsbelastning.

Personal kommer också att intervjuas om deras erfarenheter av att arbeta under coronapandemin