Tusentals meddelanden i sociala medier, personliga brev, tv-soffor och hemma hos-reportage. Responsen Eveline Jacobson fick efter sitt sommarprogram i radions P1 i juli har varit enorm. Och nästan bara positiv.

– Jag svävar fortfarande på små moln och har svårt att ta in det. Jag som tyckte att jag blottade mig så mycket, både personligt och professionellt, och var rädd att folk skulle bli provocerade. Men så blev det inte, säger Eveline Jacobson.

Skildrade en okänd värld

Drygt en och en halv miljon personer har hittills hört henne berätta om sitt arbete på covid-iva under de första tunga pandemimånaderna. Om hur hon och kollegorna slet och svettades i full skyddsutrustning för att kunna vända de svårt sjuka patienterna i bukläge, hur intensivvårdspersonalen fick göra avkall på basal omvårdnad för att rädda liv och om det enorma ansvar som vilade på hennes axlar när en stor del av arbetskamraterna aldrig satt sin fot inom intensivvården tidigare.

Eveline Jacobsson gläntade på dörren till en värld som för många tidigare varit helt okänd och de starka bilderna hon förmedlade med sin röst berörde. Sommarpratet blev ett av årets mest lyssnade och uppskattade, trots att hon – som hon fortfarande säger  – är en helt vanlig iva-sjuksköterska som bara gör sitt jobb.

Läs mer: Iva-sjuksköterskan Eveline Jacobson sommarpratar i P1

Hemma och vabbar

Det gått några månader hennes program sändes i etern och nu är det gråtung november. Blomsterkransen i håret och Mando Diaos tolkning av Fröding har ersatts av en rufsig tofs och sonens barnvisor. Hemma i huset i Eskilstuna är det vabb och förberedelser inför makens digitala disputation som gäller i stället. Sonen är pigg, men snuvig och det råder nolltolerans mot snor på förskolan.

- Det är helt förståeligt, även om det kan vara svårt som småbarnsförälder nu i förkylningstider, säger Eveline.

Medan sonen serveras mumsiga fullkornskex och skärmtid sköter hon intervjun med Vårdfokus via Facetime. När vi intervjuade henne inför sommarpratet i somras var det maken och barnläkaren Dan som tog det mesta av hemarbetet. En självklarhet för familjen eftersom Evelines kompetens bokstavligen var livsviktig under den pågående pandemin.

Missa inte: Håll dig uppdaterad med Vårdfokus nyhetsbrev!

Hårt drabbade

Som intensivvårdssjuksköterska stod hon i fronten när covid-patienterna strömmade in på hennes avdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sörmland var en av de regioner som drabbades tidigt och hårdast av pandemin. När det var som värst hade Mälarsjukhuset 26 covid-patienter på iva. I vanliga fall har sjukhuset sju intensivvårdsplatser.

Under sommaren planades coronakurvan ut och arbetet på intensiven återgick till mer normala förhållanden. Personalen fick sina efterlängtade semestrar och när de kom tillbaka kunde det gå veckor utan en enda covid-19-patient på avdelningen. Eftersom de fortfarande hade en viss överkapacitet uppmuntrade cheferna personalen att ta ut kompledigt.

- Förutom extra lön för varje timme vi arbetat under pandemin fick vi ett tidspåslag i en så kallad tidbank som vi kunde ta ut. Det betydde att jag kunde sluta tidigare eller ta några helt lediga dagar för mig själv, berättar hon.

För Evelines del generade hennes timmar på covid-iva drygt 40 timmars extra ledighet. Med en nyinskolad son på förskolan ville hans pedagoger att han skulle vara där måndag till fredag för att komma in i rutinerna. Det innebar att Eveline för första gången fick lite egen tid.

- Den extra ledigheten var guld värd. Att bara kunna ligga och slöa i soffan var så himla skönt!

Ny upptrappning 

Men nu har det börjat hända saker igen. Kurvan över nya smittade pekar brant uppåt, dödstalen likaså. Folkhälsomyndigheten har skärpt restriktionerna i flera regioner och sjukhus går upp i stabsläge. I Sörmland vårdas nu 15 patienter med covid, varav fyra får intensivvård. På iva fruktar de en ny anstormning. Även om de är rutinerade och vet att de klarar mer än de tror så bävar de.

- För en del är det ångestladdat bara att ta på sig skyddsutrustningen på nytt, jag ser tårarna stiga i deras ögon. Själv klarar jag det ganska bra, men vi är alla ärrade. Det var ju krigssjukvård vi bedrev och fick göra avkall på mycket av det som vi vanligtvis gör med våra patienter, säger Eveline.

Eveline Jacobson på jobbet beskuren 1.jpg
Eveline Jacobson efter ett pass på iva i juni. Foto Privat.

Att inte ha tid för ” det vanliga pysslet” som munvård och dagboksskrivande var svårt för specialistsjuksköterskorna. Besöksförbudet för anhöriga slet också- både praktiskt och i bröstet.

- Vi är vana att involvera anhöriga och de är en viktig del av vården. Nu kunde vi bara i undantagsfall låta dem komma in på salen när vi visste att en patient inte skulle överleva, berättar Eveline.

Arg och frustrerad

I takt med att smittalen stiger ökar hennes frustration. För bakom varje ny patient som ligger svårt sjuk i covid-19 finns någon som smittat dem.

- Det gör oss så förbannade. Inte på patienterna så klart, det är aldrig deras fel. Men varför kan inte folk bara ta restriktionerna på allvar?

Eveline och hennes kollegor är inte ensamma om att ilskna till när coronaspridningen tagit fart. I sociala medier och på löpsedlar ryter flera sjuksköterskor ifrån. Från djupet av sina hjärtan och trötta själar vädjar de till allmänheten att ta sitt ansvar.

Även Eveline har skrivit flera inlägg på Facebook där hon uppmanar till skärpning.

- Det är varje medborgares ansvar att följa rekommendationerna som finns, för det är så vi kan bromsa smittspridningen. Det är bara tillsammans vi kan göra det, säger hon med eftertryck.

Förhoppningsvis kan Eveline Jacobsons ha användning av sitt nya kändisskap här. Dagligen blir hon stoppad av främmande personer på stan som tackar för programmet. De lovar att henne att de ska göra allt de kan för att minska spridningen av covid-19.