Utanför har en kraftig höststorm nyss bedarrat. Nu är himlen blå, solen skiner in genom fönstret. Men i tv-rutan stormar det fortfarande, med täta rapporter från presidentvalet i USA.

Det här är Carola Ludvigssons arbetsmiljö i dag. Hon är distriktssköterska på Solbackens äldreboende i Umeå. Men denna vackra höstdag jobbar hon hemifrån soffan med den del av hennes tjänst som går ut på att förbättra den palliativa äldrevården i Umeå kommun, som verksamhetsutvecklare.

Feedback till alla

I Umeå kommun ska sjuksköterskor inom äldrevården alltid registrera dödsfallsenkäten till palliativa registret inom fem dagar. Från soffan går Carola Ludvigsson igenom den senaste statistiken i datorn och skriver ihop personlig feedback till alla kolleger kring hur de kan förbättra allt från munhälsa till smärtlindring i livets slutskede. Hon identifierar också större behov av utbildningsinsatser och kunskapsmaterial och ordnar med detta.

Utveckling – och att utvecklas – har alltid varit hennes grej. Det förde henne från jobb i handeln och restaurangbranschen till sjuksköterskeprogrammet, där hon tog examen som 40-åring.

Att studenter ska våga och växa är också det Carola Ludvigsson fokuserar på som handledare, något som gjort att hon i år blev utsedd till årets handledare av Vårdförbundet student. Priset delades ut på Vårdgalan – ett återkommande festligt evenemang arrangerat av Vårdförbundet, som i år fick ske digitalt av pandemiskäl.

Hur och varför?

I motiveringen till utnämningen står det att hon utmanar studenterna och ifrågasätter deras beslut. Inte på ett dåligt sätt, utan på ett utvecklande sätt som gör att studenterna måste tänka till och fundera på ”varför” och om det finns något mer bakomliggande att ta hänsyn till, som exempel.

”Hon utmanar ens kunskaper och pushar en till att tro på dem”, skriver studenten som ligger bakom nomineringen.

Själv gjorde Carola Ludvigsson sin sista vfu-placering på sin nuvarande arbetsplats Solbackens äldreboende och blev kvar. Hon beskriver det, såklart, som en utvecklande arbetsplats, där det går att bygga erfarenhet och självständighet. Hon är också väldigt nöjd med sina kolleger – dit hon räknar alla studenter som kommer till arbetsplatsen och gör praktik.

Även det nämns i motiveringen till handledarpriset. ”Hon får en att känna sig som en i arbetsgruppen och mycket välkommen.”

Måste våga testa

Carola Ludvigsson minns handledare som hon själv haft under utbildningen, som inspirerat henne. De peppade henne till att inte vara rädd och att våga ta ansvar. För hur ska det annars gå att lära sig något, resonerar hon.

— Många gånger tyckte jag det var svårt, men de fanns där hela tiden och hjälpte mig med etiska dilemman. Vilka insatser är bäst för just den här personen? Ska jag kontakta läkare eller inte? Som sjuksköterska på äldreboende ska du fatta många självständiga beslut som gäller väldigt gamla och svårt sjuka, säger Carola Ludvigsson.

Som handledare försöker hon ge studenter så mycket utrymme som möjligt. Om det gäller studenter från termin sex får de snabbt bekanta sig med avdelningen och patienterna och nästan genast ta över de viktiga arbetsredskapen telefonen och dagboken, berättar hon.

Självständig men inte ensam

Hon är närvarande, men försöker hela tiden hjälpa studenterna till självständiga beslut genom att ställa frågor och följdfrågor och bolla tillbaka funderingar. För att helt enkelt få dem att utvecklas.

Vad vill du ge studenterna du handleder?

— Jag vill hjälpa dem att bygga upp ett självförtroende, men också ge dem en känsla av att de aldrig är ensamma. Som sjuksköterska är det lätt att känna att du ska klara så mycket själv. Men vi är ett team och det finns många som kan hjälpa dig om det är något du inte klarar i stunden, säger Carola Ludvigsson.