I rapporten kallas våld i nära relationer för en möjlig ”andra pandemi i pandemin” – så stor tros ökningen vara av företeelsen. I Sverige har vi hittills sett en reklam för Bris på temat, och i dagarna lanserar Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna en kampanj om våld i nära relationer mellan vuxna. Det är också det forskningen fokuserar på, även om risken för att barn utsätts nämns vid ett par tillfällen.

Författarna till rapporten, verksamma i Kanada, USA och Storbritannien, hänvisar bland annat till tidigare forskning som visat att våld i nära relationer eskalerar under större krisförlopp eller katastrofer och konstaterar att det blir ytterligare en utmaning för den i pandemin redan hårt belastade vården.

I just coronapandemin kan orsakerna bland annat vara social isolering, ökad ekonomisk stress och en minskad känsla av kontroll. Och för den som utsätts är den säkraste miljön under pandemin alltså inte alltid hemmet – tvärtemot vad Folkhälsomyndigheten och dess många internationella motsvarigheter kommunicerar, skriver forskarna i rapporten, något som tidigare kallats den pandemiska paradoxen.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sjuksköterskor spelar viktig roll

Syftet med rapporten är att presentera strategier för att upptäcka våld i nära relationer när vårdmöten alltmer sker digitalt. Säkerhet och privatlivets helgd är prioriterade områden, och rapporten, som vänder sig framför allt till sjuksköterskor och barnmorskor ger även strategier för att ingripa för den som upptäcker att en patient är drabbad.

Forskarna använder genomgående termen telehealth, fritt översatt ”telehälsa”, eftersom vårdmötena lika gärna kan ske över telefon, mejl eller sms som ett videomöte. De understryker att även digital vård visat sig effektiv för att ingripa mot våld i nära relationer, och att sjuksköterskor och barnmorskor länge spelat en central roll både vid sådan vård och traditionell vård.

För att utforma strategier som passar för digital vård har man utgått från vedertagna strategier från den fysiska vården. Aspekter som förändras när vården sker digitalt är varningssignalerna, som under i ett videomöte kan synas som flackande blickar, vilket kan indikera att en annan person befinner sig i rummet utan att patienten berättar det, eller långa tystnader under ett telefonsamtal.

Övervakning viktig aspekt

Avståndet till patienten är också en viktig skillnad, när det gäller att värna dennas säkerhet. Även olika tekniska övervakningsverktyg som en eventuell våldsam partner kan ta till för att kontrollera sitt offers kommunikation måste man ta hänsyn till, betonar forskarna.

Resultatet av forskningen är en lång rad rekommendationer och konkreta tips. Listan som finns i faktarutan här intill är ett urval, men det som forskarna menar är sjuksköterskans eller barnmorskans primära roll om man misstänker våld i en patients relation är att skapa en trygg miljö, lyssna och titta efter varningsflaggor och om dessa märks, lyfta ämnet i konversationen och ställa konkreta frågor kring det.

Blir resultatet en bekräftelse av misstanken är en icke dömande ton i den fortsatta konversationen viktig, samt att guida till vidare hjälp och stöd, till exempel relevanta myndigheter eller organisationer som kan erbjuda skyddat boende.

Rapporten Recognizing and responding to intimate partner violence using telehealth: practical guidance for nurses and midwives har godkänts för publicering i Journal of clinical nursing.

Bakom den står sex forskare verksamma i Kanada, USA och Storbritannien.