Utan omsvep erkänner Anngela Ingvarsson att förändringarna de senaste två åren har väckt många känslor och det har känts obekvämt för många. Att lyfta på alla stenar och göra djupgående förändringar kräver mycket av alla. Men det kan också ge stora resultat.

Anngela Ingvarsson är sjuksköterska och gruppchef på en geriatrisk medicinavdelning vid Akademiska sjukhuset. Hon är en av tre nominerade till Vårdförbundspriset för sitt arbete med att göra patienterna mer delaktiga i sin egen vård. Redan för fem-sex år sedan hade hon tankar om att arbeta mer personcentrerat.

‒ Men det var svårt att få det att landa, det blev aldrig några verkliga förändringar, även om det arbetet har legat till grund och underlättat det arbete som nu gjorts, säger Anngela Ingvarsson.

Avskaffade medicinska ronder

Den stora förändringen startade på en planeringsdag för två år sedan. Alla yrkesgrupper var med och bollade idéer om hur arbetssätten skulle kunna förändras och Anngela Ingvarsson skrev ner allt och började tillsammans med sin chef dra upp riktlinjerna för hur personcentrerad vård skulle kunna införas på riktigt. I mars påbörjades ett pilotprojekt.

‒ Vi landade i att vi kunde inte bara lägga personcentrerad vård ovanpå våra gamla arbetssätt, utan vi behövde göra mer djupgående förändringar och ta bort det gamla. Vår utgångspunkt blev: vilken vård vill vi ge patienten och vad kräver det?

Alla yrkesgruppers arbetsuppgifter har gåtts igenom och diskuterats. En av de större förändringar som gjorts är att de traditionella medicinska ronderna har avskaffats.

‒ I stället för att informera i detalj har sjuksköterskorna bara en kort avstämning med läkaren på förmiddagen och kan sedan ägna sig åt patientarbetet tillsammans med undersköterskorna. Läkarna och alla yrkesgrupper har själva ansvaret att läsa på i journalen. Det muntliga rapporterandet har ersatts av diskussion om vården, förklarar Anngela Ingvarsson.

Större eget ansvar

Arbetssättet sparar tid för alla yrkesgrupper och ger mer utrymme för själva omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans roll har förändrats mycket och inneburit större eget ansvar för sjuksköterskorna jämfört med tidigare.

För Anngela Ingvarsson är personcentrerad vård i grund och botten en filosofi, ett synsätt som hon vill ska sitta i ryggmärgen på alla i personalgruppen.

‒ Man måste våga och verkligen vilja ha patienten i fokus. Det låter enkelt, men är knepigare än man tror och det tar tid att förändra gamla synsätt, säger hon.

Patienterna på avdelningen är multisjuka äldre som har hamnat i någon form av akut tillstånd, vissa stannar bara något dygn, andra flera månader. Anngela Ingvarsson talar med värme om dem.

Personlig hälsoplan

‒ Även om de är väldigt sjuka är det viktigt att vi inte bara ser deras sjukdom, utan hela människan. Det här är personer som har enorm kunskap och erfarenhet och de har klarat hur mycket som helst under ett långt liv. Det måste vi ta tillvara.

Ett av de arbetssätt som införts är den personliga hälsoplanen som upprättas samma dag eller dagen efter att patienten har lagts in. Den skrivs tillsammans med patienten utifrån frågor som: hur mår du? Vad har du för förväntningar? Vad behöver du? Planen följs upp dagligen.

‒ Vi jobbar fortfarande hårt med att få till det här och kommer behöva lång tid för att verkligen jobba in arbetssättet, men vi är på rätt väg, säger Anngela Ingvarsson.

Juryns motivering: Anngela Ingvarsson har med uthållighet och kontinuitet arbetat för att göra patienten mer delaktig i sin egen vård. Hon har avskaffat de traditionella medicinska ronderna och ersatt dem med ett nytt personcentrerat arbetssätt. Tillsammans med vårdpersonal tar patienten fram sin egen hälsoplan med delmål och slutmål, som dagligen följs upp. Vid överlämning är patienten trygg med hur planen ser ut för det kommande dygnet. Genom Anngelas förbättringsarbete stärks patientens ställning i förhållande till vården, genom att ge patienten mer insikt, kunskap och kontroll över sin egen hälsoplan.