Sedan 1984 har sjuksköterskeförbundet ANA, med drygt fyra miljoner medlemmar, uttalat sitt stöd för presidentkandidater i varje val i USA. Vid samtliga tillfällen har det handlat om Demokraternas kandidater.

Men i årets presidentval där Joe Biden utmanar den sittande republikanske presidenten Donald Trump – av många sett som ett ödesval inom en mängd frågor – väljer organisationen att inte ta ställning.

Det beror på en policyförändring som röstats fram inom ANA. I en artikel för Nursing Center redovisar Carole R Myers, professor i omvårdnad på universitetet i Tennessee och tillika medlem i en arbetsgrupp för att förändra ANA:s politiska arbete, hur turerna gått.

Håll dig uppdaterad med Vårdfokus nyhetsbrev! Teckna din prenumeration här

Fler republikaner

Sammanfattningsvis är bakgrunden att organisationen fått färre medlemmar, och att sympatierna hos dem förändrats – alltfler identifierar sig som republikaner - men också förändringar i lagstiftningen som reglerar ekonomiskt stöd till presidentkandidater.

Enligt den nya policyn ska ANA inför kommande presidentval istället fokusera på att tillhandahålla relevant information för sjuksköterskor inför valet, och fokusera på att öka röstandet i yrkesgruppen. Klickar man in på organisationens sajt blir detta tydligt, genom redogörelser för hur båda kandidaterna arbetat i vårdfrågor, från pågående pandemi till opiodkris och mycket däremellan. Det finns också knappar som leder vidare till respektive kandidats kampanj och för den som vill engagera sig genom volontärarbete.

I ett öppet brev har dock ett antal före detta ordförande för organisationen gått ut och uppmanat sjuksköterskor att rösta på Biden. Nuvarande ordföranden Ernest J Grant kommenterar policyändringen på följande sätt:

”Som yrkesförbund har inte ANA rösträtt i nationella, statliga eller lokala val – men individuellt har du och jag det. ANA:s policy för presidentiellt engagemang uppmuntrar varje sjuksköterska att inte bara ge sig ut och rösta utan också få andra sjuksköterskor och sjuksköterskeförespråkare till vallokalerna. I egenskap av ANA:s ordförande vet jag att organisationen drar fördel av sitt arbete med båda partiernas medlemmar att främja yrket inför kongressen och förvaltningen. I egenskap av att vara en svart man som har uttalat sig mot rasism och i det nuvarande tonläget i politiken som lyfter fram hat och uppdelning, lovar jag att personligen rösta på den kandidat som jag tror bäst representerar mina värderingar och prioriteringar, för ett säkert, rättvist och medkännande land.”

Djupa klyftor inom förbunden

Andra förbund som organiserar sjuksköterskor har också deklarerat sitt stöd för Biden och hans vicepresidentkandidat Kamala Harris. Dit hör till exempel National Nurses United (150 000 medlemmar) och lokala New York State Nurses Association (42 000 medlemmar). Ytterligare andra, som Society of Trauma Nurses, nöjer sig att som liksom ANA uppmuntra till politiskt engagemang och att utöva rätten rösta, snarare än att peka i någon särskild politisk riktning.

Så hur kan då rösterna från amerikanska sjuksköterskor tänkas falla? Tidskriften Scrubs Mag gjorde en undersökning via sin Facebooksida under sommaren där mnan fick in 20 000 svar, och där blev resultatet till Demokraternas fördel – 59 procent av rösterna gick till Joe Biden, mot 41 procent som valde Donald Trump.

Historiskt räknas fackförbund som en stark maktfaktor politiskt i USA, där det också finns en tradition av att organisationer officiellt stöder en viss politisk kandidat. Oftast demokratiska sådana, vilket även är läget i årets presidentval, enligt Politico.

Men även inom förbunden märks de djupa klyftor som delar landets invånare i två politiska läger. Häromdagen rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Joe Biden kan räkna med stöd från byggfacket North Americas Building Trades Unions – men i en bisats nämns att hälften av dess medlemmar i förra presidentvalet, där förbundet stöttade Hillary Clinton, ändå lade sin röst på Trump.