Patienter med obotlig cancer kan få cellgiftsbehandling flera år för att hålla tillbaka sjukdomen. Andra, som får en botande behandling, återkommer till sjukhuset gång på gång under ett halvår.

– Tanken var att det kunde vara skönt för dem att slippa de besök som bara handlar om att koppla bort cytostatikapumpen. Det blir många sjukhusbesök ändå, säger Martina Jarnström, sjuksköterska på hematologi- och onkologienheten på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Hon är en av tre sjuksköterskor som är nominerad till årets Vårdförbundspris. Priset är ett av de största inom svensk vård, på 500 000 kronor. Priset ska lyfta fram medlemmar som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård. Konkurrensen är hård och att vara nominerad är i sig en ära.

En central infart

Martina Jarnström har arbetat fram ett utbildningsmaterial som sjuksköterskor nu använder för att lära patienter koppla ifrån cytostatikapumpen och hantera sin centrala infart. Pumpen är inte elektrisk, utan en infusionsflaska med tryck. Den kopplas bort på samma sätt som ett vanligt dropp.

Den centrala infarten är vanligtvis en subcutan venport, som sjuksköterskor har utbildning för att ge läkemedel i, hantera och lägga om.

Läs även: Skolsköterskan som vågar fråga om könsstympning

Den lilla slangen från venporten mynnar ut i den stora övre hålvenen intill hjärtat. Därför sker handhavandet av venporten enligt en strikt procedur, där hygien är av största vikt, då det är välkänt att porten innebär en ökad infektionsrisk.

– Kollegerna var positiva till själva idén att underlätta för patienterna, men lite tveksamma till att patienterna skulle hantera infarten själva. Men jag hade hört talas om att patienter i andra länder gör det, plus att jag visste att inom barnsjukvård får föräldrarna lära sig liknande uppgifter.

Utbildning kontaktsjuksköterska

Martina Jarnström gick då en universitetsutbildning för att bli kontaktsjuksköterska inom cancervård. I en kurs skulle ett förbättringsarbete genomföras. Hon satte igång och började med att studera regelverket.

– Enligt Socialstyrelsen går det bra att patienter tar över en vårduppgift om de fått tillräckligt med kunskap, det kallas egenvård. Våra patienter skriver under ett egenvårdsbeslut när de fått utbildning, säger Martina Jarnström.

När patienter med cancer kommer till enheten för att få cellgiftsbehandling stannar de oftast några timmar för att få en första lite högre dos. Därefter kopplar sjuksköterskor på cytostatikapumpen. Sedan fortsätter läkemedlet droppa i pumpens takt under två dagar i hemmet.

Det är därefter som patienterna tidigare behövde åka tillbaka till sjukhuset för att koppla ur pumpen, skölja igenom infarten och dra ur nålen.

Nu kan de som vill, eller deras närstående, få en genomgång och det utbildningsmaterial som Martina Jarnström tagit fram. Materialet har många, pedagogiska bilder.

Gul burk till cytostatika

De lär sig koppla ur den, spola igenom den och dra ut nålen. En extra utmaning är att innehållet i pumpen är just cytostatika.

– De lär sig hantera det på ett tryggt och säkert sätt. De använder handskar och lägger pumpen i en gul burk, som de lämnar här för avfallshantering vid nästa besök.

Den stora vinsten är att patienterna slipper resa, ofta flera mil, fram och tillbaka till sjukhuset. De som har biverkningar av cellgiftsbehandlingen kan just den dagen vara som tröttast. Andra, som är piggare, klarar att arbeta och tycker att det är skönt att slippa åka av den anledningen.

Ökat intresse under pandemin

På onkologen i Borås började de med det nya arbetssättet redan 2019. När pandemin kom i år ökade intresset från andra håll. Nu behövde plötsligt sjukhusbesöken minskas både för att skydda de cancersjuka mot virussmittan och för att omfördela personal till covidvård.

– Det var inte alls syftet med mitt arbete. Det gjordes för att underlätta för våra patienter, men även om värdet är störst där, så går det hand i hand med att lösa personalens pressade tidsscheman.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Nu har olika enheter inom hemsjukvården och vårdcentraler bett om att få ta del av materialet.

– Det får de gärna. Det är spännande att vi kunnat förändra, på ett sätt som både förenklar för patienten och frigör resurser i vården. Vi tänkte först, nej, inte kan de hantera en central infart och cytostatikaavfall.

– Det är en viss risktagning. Men vi är individer och måste få ta eget ansvar, det viktiga är att patienterna får kunskapen och materialet. Ibland får de träna flera gånger, ibland behöver en närstående hjälpa till. Men det här gäller bara de som vill och förmår.

Gjort en enkätuppföljning

Hon har följt upp med en enkätundersökning som visar att alla patienter tyckte att det fungerat bra. De tyckte att utbildningsmaterialet var tydligt och på lagom nivå. De var tacksamma att inte behöva resa så mycket.

Under 2020 har hon på grund av pandemin haft svårt att föra statistik. Men 2019 gjordes hälften av bortkopplingarna utanför sjukhuset.

Redan under jul- och nyårsveckorna förra året fick det nya arbetssättet betydelse. Fler kunde få sin cytostatikabehandling när de själva kunde koppla loss pumpen.

– Annars hade vi fått skjuta på vissa behandlingar eftersom vi inte arbetar röda dagar på mottagningen. De dagarna kan vi inte koppla loss pumpen.

Pris på Vårdgalan

På den digitala Vårdgalan den 6 november avgörs vem som får priset.

Ur juryns motivering: 

Martina Jarnström har tillsammans med cancerdrabbade patienter tagit fram ett utbildningsmaterial för att stödja patienten att själv vara delaktig i sin egen cancerbehandling. I det här fallet genom att lära sig att byta cytostatikapump. Syftet är att patienten ska slippa långa resor till och från sjukhuset. När patienten lär sig att byta pump själv ger det patienten ett större inflytande över sin tid och sitt liv, trots sjukdom. Tack vare Martinas initiativ får i dag alla patienter med cytostatikapump frågan om de vill lära sig att byta pumpen själva i sitt eget hem.