Kronoberg, Växjö lasarett. Elisabeth ­Ericsson rör sig vant genom lokalerna på hjärtsektionen. Här fick hon sitt första jobb som sjuksköterska 1988, direkt efter examen. Och här har hon blivit kvar, med ett hjärta som fortsatt banka för just hjärtan.

Kollegan Catrin Dahlström har varit sjuksköterska nästan lika länge, 15 år just här. De varvar mellan hjärtintensiven och avdelningen. Fattar många självständiga beslut och sköter medicinska åtgärder på svårt sjuka patienter, som behandling av snabba lungödem.

Erfaren kaxig syrra

Ingen av dem har specialistutbildning, men några poängkurser utöver grundutbildningen och framför allt en omfattande erfarenhet som de pumpar ut som syrerikt blod till hela avdelningen. För det handlar inte bara om att ha kunskap, utan också vad du gör med den, resonerar de båda.

— Du kan inte bara gå runt och vara en erfaren kaxig syrra. Du måste vara ödmjuk, så att nya sjuksköterskor och även läkare vågar fråga oss som är äldre i gardet, säger Elisabeth Ericsson.

Länge har just erfarenhet inte lönat sig för Vårdförbundets medlemmar. Men 2019 tecknades ett nytt avtal (HÖK19) med Sveriges kommuner och landsting, SKR, och Sobona, där begreppet ”särskilt yrkesskicklig” lanserades. Nu skulle lönerna upp för dem som jobbat länge och bidrar mycket. Slitvargar som skapar trygghet och kontinuitet och utvecklar vården. De som tröttnat på att handleda yngre kolleger som tjänar nästan lika mycket.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Stor besvikelse

När de lokala kriterierna kom för hur en särskilt yrkesskicklig ska vara i just Kronoberg kunde Elisabeth Ericsson bocka av varenda ruta. Besvikelsen blev därför stor när lönen 2019 bara höjdes lite grann. Utöver sitt jobb på hjärtsektionen tar hon stort ansvar för att utveckla vården som HLR-samordnare. Nu med uppdrag att införa sms-livräddning i hela Kronoberg.

— På avdelningen har det varit svårt att få upp lönen och genom åren är det ingen som sett det jobb jag gjort som HLR-samordnare, berättar hon.

Catrin Dahlström — kunnig, erfaren, med stort ansvar för att driva utveckling på arbetsplatsen som sektionsledare — gick däremot chockad och glad från lönesamtalet. Hon var en av få, knappt tio procent, som utsågs som särskilt yrkesskicklig i Kronoberg 2019. På kollegornas bekostnad, eftersom inga pengar utöver potten tillförts satsningen.

— Det var ingen som missunnade mig en löneökning, men besvikelsen var jättestor på hela avdelningen. Man tyckte att det var ett skitavtal, säger Catrin Dahlström.

Så kom satsningen

Besvikelsen kokade, region­politikernas mejlkorgar svämmade över av missnöje. Vårdförbundet fick skäll av arbetsgivaren för att ha trissat upp förväntningarna. Samtidigt tog sig politiker ut i vården för att bemöta frustrationen.

Det hela slutade med politisk enighet kring en tilläggsbudget och 18 extra miljoner till en satsning på särskilt yrkesskickliga. 

I år gav därför ”skitavtalet” utdelning. Med ett resultat som är på väg att förverkliga Vårdförbundets ”upptrissade förväntningar” om att 25 procent av alla medlemmar ska utses till särskilt yrkesskickliga och höja sina löner med 10 000 kronor under tre år.

anna seiborg kidell redigerad.JPG
Anna Seiborg Kidell.

— Det gick! Det gick faktiskt att höja lönerna för de mest erfarna. Det här ger medarbetarna och arbetsgivaren ett vinn-vinn och borde ha gjorts för länge sedan, säger Anna Seiborg Kidell, Vårdförbundets lokalordförande i Kronoberg.

Glaskraset krossades

Framför allt är hon glad över att regionpolitikerna tog sitt ansvar som arbetsgivare och levde upp till sin del av avtalet: Att skapa ekonomiska förutsättningar för lönesättande chefer att kunna satsa på särskilt yrkesskickliga.

— Att skjuta iväg några uppåt är det vi vill åstadkomma under den här avtalsperioden, det ger större möjlighet till en bra löneutveckling för alla. Nu ser vi inget glastak och lönespridningen har ökat, berättar hon.

Helt annat resultat

Samma resultat syns inte i Västerbotten, där missnöjet med lönerna är stort. Utanför Norrlands universitetssjukhus i Umeå tar Oskar Wigren, sjuksköterska och fackligt förtroendevald på strålbehandlingen, en lunchpromenad och passar samtidigt på att prata med Vårdfokus i telefon.

Oskar.jpg
Oskar Wigren.

— När det nya avtalet kom basunerades det ut av Vårdförbundet som en seger, trots att det var utan siffror. Jag var mycket skeptisk och det har besannats här hos oss. Jag och mina kolleger vill att avtalet sägs upp, säger han.

Oskar Wigren beskriver en känsla av både hopplöshet och vrede inför ett löneavtal som i region Västerbotten mest resulterat i en stor tröttsam suck.

Precis som i de flesta andra regioner blev 2019 års satsning på särskilt yrkesskickliga i Västerbotten en besvikelse. Få utsågs och löneökningarna var små. Men här handlade det inte bara om bristen på pengar utan också hur arbetsgivaren tolkade avtalet och skötte processen.

Annat än förväntat

För att bli mer överens begärde Vårdförbundet central konsultation, vilket innebär att SKR och Vårdförbundet centralt ses i dialog med de lokala parterna. Men allt blev ändå inte frid och fröjd.

När det var dags att sätta 2020 års löner bestämde regionen att begreppet särskilt yrkesskicklig inte behövde användas av chefer i lönesamtalen. Kriterierna som togs fram i fjol sopades under mattan, istället för att arbetas om. Enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Brita Winsa blev det för svårt och känsligt för lönesättande chefer att utse särskilt yrkesskickliga, i kombination med höga förväntningar och snäva ekonomiska ramar.

— Vi ser ändå på utfallet att vi fick en lite större lönespridning, men som helhet var det en begränsad pott pengar som inte alls motsvarade förväntningarna på väldigt stora löneökningar, säger hon.

Borde vara desperata

Pengarna från politiken räckte till knapra lönepåslag generellt och en ökad lönespridning på några hundralappar.

— Som jag ser det har arbetsgivaren kunnat utnyttja ett ganska luddigt avtal utan siffror. Men egentligen förstår jag det inte. Så många lämnar vården, så många slutar, de borde vara desperata, säger Oskar Wigren.

Någon som börjar bli desperat är Jenny Olsson, lokal­ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten. Hon tycker att hon och kollegorna försökt på alla sätt och vis att få både tjänstemän och politiker att förstå meningen med avtalet. Att det handlar om att få erfarna att vilja stanna och nya att vilja börja arbeta i vården. Att det här är en lösning på den kompetenskris som alla är medvetna om.

Jenny Olsson
Jenny Olsson.

Lokala medier har rapporterat om missnöjet. Medlemmar har skickat kort till lokalpolitiker med budskapet ”skärp er och tag ansvar”. Debattartiklar. Möten. En skrivelse från Vårdförbundet till alla politiska partier om lönehaveriet, som ännu ingen svarat på.

— Det är som att tala med en vägg. Just nu känns det som om vi verkligen kört fast, säger Jenny Olsson.

Ser inget ljus

Samtidigt brottas hon med att bemöta frustrerade medlemmar och försöka försvara ett löneavtal som hon själv inte tror på längre, som hon inte vill ha kvar.

— Nej, inte med den här arbetsgivaren, säger hon.

Vid årsskiftet har Vårdförbundet möjlighet att säga upp HÖK19 i förtid. Hösten ska användas för att analysera och komma till beslut. En tuff uppgift eftersom pandemin försenat årets löner på många håll i landet och för att resultatet av avtalet blivit så olika.

Hopp om framtiden

I Kronoberg hoppas Vårdförbundets lokalordförande Anna Seiborg Kidell på att få fortsätta utveckla löneprocessen i den positiva riktning den tagit just här. Bland annat ser hon ett behov av att det pratas mer på arbetsplatserna om vad som krävs för att bli särskilt yrkesskicklig, så att det avdramatiseras och blir en morot för alla.

Hon vill ha kvar nuvarande avtal och hoppas att fler arbetsgivare tar chansen att göra något bra av det.

— Det är tack vare ett sifferlöst avtal vi kunnat få ett så bra resultat i regionen, säger Anna Seiborg Kidell. 

På Växjö lasarett tycker Elisabeth Ericsson och Catrin Dahlström att det är dags att hela yrkeskårens löneläge lyfts. Samtidigt som erfarenhet — som du delar med dig av — ska belönas extra mycket.

I år blev även Elisabeth Ericsson glad efter lönesamtalet, utsedd till särskilt yrkesskicklig — en bekräftelse som hon väntat länge på.