Vårdfokus har i tidigare artiklar berättat om hur mer än 240 sjuksköterskor upplevt äldreomsorgen under coronapandemin. En del kommuner hamnade i ett kaostillstånd, andra hann förbereda sig väl. Den övergripande bilden är dock att personalen har gjort sitt yttersta utifrån de förutsättningar som getts.

Ändå upplever sjuksköterskor att de fått klä skott för de många dödsfallen på äldreboenden i Sverige. En del har till och med anklagats för att bedriva dödshjälp. Det är något som socialminister Lena Hallengren verkligen beklagar.

— Jag tycker att det bitvis varit en väldigt hård debatt. På det hela taget finns det både en förståelse, och jag skulle nästan säga beundran, för alla som arbetar i välfärden. Men det är klart att det också funnits en hård underton i debatten. Jag beklagar verkligen det, för jag inser hur svårt det är för såväl myndigheter, politiker och inte minst för dem som står i verksamheten. Man gör varje dag sitt allra bästa och sedan är det inte alla som ser, respekterar eller vill förstå det.

— Vi är väldigt många som ser det arbete som gjorts, jag vill säga det, och jag tror det är viktigt att man inte lägger för stor vikt vid dem som sprider den typen av både orättvisa och svartvita bilder.

Läs även: Många äldre dog efter att ha delat hygienutrymmen

Vårdfokus enkät visar också att sjuksköterskor har fått ta beslut om palliativ vård, trots att det är läkarens uppgift. Vad är din kommentar till det?

— Om det ska vara läkare som ska fatta ett visst beslut, då ska det vara så. Jag kan inte säga något annat. I fall där man är tveksam till bedömningen är det väldigt lämpligt att man anmäler, informerar eller har en dialog med Inspektionen för vård och omsorg. Vi är väldigt angelägna om att vård ges på det sätt det avses, det är därför det finns riktlinjer för det.

Antalet sjuksköterskor i äldreomsorgen har minskat under senare år, visar Socialstyrelsens siffror, samtidigt som patienterna är allt äldre och sjukare. Vad gör regeringen för att komma tillrätta med det?

—Tillgången på sjuksköterskor är överlag ett problem inom vården, inte minst inom äldreomsorgen. Några viktiga insatser som regeringen vidtagit för att öka tillgången är inrättandet av det nationella vårdkompetensrådet samt att det tillskapats en möjlighet till betald vidareutbildning. Men sendan handlar det väldigt mycket om arbetsgivarfrågor. Att kommunerna behöver bli bättre på att attrahera sjuksköterskor.

Enligt forskningen finns det ett tydligt samband mellan personalens arbetsvillkor och kvaliteten på omsorgen. Värdig omsorg kräver värdiga arbetsvillkor. Vad krävs, anser du, och hur ska det förverkligas?

— Jag delar helt den uppfattningen. Det handlar om resurser men också såklart om hur de används. Nu skjuter staten till stora medel till kommunsektorn och riktar också dessa mot äldreomsorgen och jag tror att det kommer att ha betydelse. Jag träffade nyligen företrädare för Filipstads kommun digitalt och de berättade om hur de med budgetmedlen nu skulle öka grundbemanningen inom äldreomsorgen. Jag tror att det är viktigt. Ofta är det just underbemanning som är ett problem och som får effekter för hela arbetsmiljön.

Vad har pandemin lärt dig om äldrevården i Sverige?

— Jag har besökt väldigt mycket äldreomsorg långt innan pandemin. Jag tycker ibland att det låter som om politikerna fått upp ögonen för äldreomsorgen nu, och det har säkert en och annan fått. Men jag är socialminister, jag var tidigare äldreminister, och jag har jobbat med äldrepolitik väldigt länge. Det är klart att jag sett väldigt mycket. Jag tillhör också ett parti som under lång tid drivit rätten till heltid och att vi ska bli av med delade turer. Inför valet var vi ännu mer konkreta och talade om rätten för första linjens chefer att få rätt förutsättningar, att bli av med minutscheman, att all personal ska ha utbildning, allt det där håller vi på och arbetar med. Så, jag tycker snarare att ett helt samhälle fått upp ögonen för att vi måste satsa på äldreomsorgen.