Avtalet HÖK19 innehåller en hel del olika typer av samarbeten mellan parterna, som Vårdförbundet tagit initiativ till. Exempelvis en gemensam konferens om löner, där den första äger rum i dag. Här deltar representanter från Vårdförbundets lokala avdelningar och HR-folk och förhandlingschefer från landets regioner, de som brukar ses i lokala förhandlingar. Men också chefer som sätter medarbetarnas löner ute på arbetsplatserna. Senare i år hålls en liknande konferens, men då med landets kommuner.

På grund av corona sker mötet digitalt, vilket gör att fler kan delta än vad som var planerat från början.

Varför är lönekarriär viktigt?

Vårdförbundets förhoppning är att alla, efter den här konferensen, ska ha fått inspiration, sett nya möjligheter och förstått avtalet HÖK19 bättre, för att kunna jobba vidare med det som sticker ut i just det här avtalet: Att arbetsgivarna ska fokusera på att skapa möjligheter för Vårdförbundets medlemmar att göra lönekarriär under hela yrkeslivet, genom att höja lönerna för särskilt yrkesskickliga och på så sätt öka lönespridningen.

Annelie beskuren.jpg
Annelie Söderberg.

— Ökad lönespridning har vi haft som ambition även tidigare, men nu är vi tydligare med hur det ska gå till. Att lönerna ska upp för de mest erfarna och duktigaste, som förhoppningsvis redan i dag är de bäst betalda, säger Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.

Det här är Vårdförbundet överens med Sveriges kommuner och regioner om. Däremot har SKR hela tiden uttryckt att satsningarna på särskilt yrkesskickliga måste utgå från respektive regions behov och ekonomiska förutsättningar.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Hur mycket pengar som krävs för att avtalet ska kunna efterlevas har fack och arbetsgivare olika åsikter om. Pengafrågan är känslig, därför lämnas den utanför just den här konferensen, berättar Annelie Söderberg.

Syftet är istället att få igång ett samtal kring varför det är viktigt att lönen inte slutar utvecklas för de erfarna, vad som gör ett yrke attraktivt och vad som kännetecknar särskild yrkesskicklighet.

Men lönen då?

I dag bromsar löneutvecklingen in rejält för Vårdförbundets yrkesgrupper redan vid 35-års ålder. Resultatet blir en sammanpressad lönebild där det inte lönar sig att utvecklas, ta ansvar och bidra mer på jobbet.

— Det är just i kvinnodominerade välfärdssektorer som man ser det här, som att man inte kan bli duktigare i sitt yrke i den här typen av yrken. Men det kan man ju, säger Annelie Söderberg.

sjuksköterskor kronoberg beskuren.jpg
Elisabeth Ericsson och Catrin Dahlström.

Hittills har olika regioner tolkat HÖK19 väldigt olika och utfallet av avtalet skiljer sig mycket åt. I går berättade Vårdfokus.se om sjuksköterskorna Elisabeth Ericsson och Catrin Dahlström som dragit iväg lönemässigt och krossat glastaket, tack vare en rejäl ekonomisk satsning på särskilt yrkesskickliga i Region Kronoberg. Här är nu skillnaden mellan de allmänsjuksköterskor som tjänar minst och mest 49 procent. I Västerbotten, som inte genomfört någon liknande satsning, ligger samma lönespridningssiffra på 33,4 procent.

Läs också: Hoppfullt i Kronoberg - hopplöst i Västerbotten

Det var när det nationella utjämningssystemet förändrades som Kronoberg fick extra klirr i kassan och bestämde sig för att lägga 18 extra miljoner på Vårdförbundets särskilt yrkesskickliga medlemmar.

Regionens styrelseordförande Mikael Johansson (M) berättar för Vårdfokus att han såg satsningen som nödvändig för att regionen skulle kunna leva upp till avtalet med Vårdförbundet.

— Vi såg att skulle vi kunna göra en satsning på särskilt yrkesskickliga, så måste vi ha extra pengar till det. Dels för att vi vill uppfylla avtalet, dels för att vi tror att det här är rätt väg att gå. Vi har länge pratat om att vi vill ha större löneskillnader, att det har varit för komprimerat, säger Mikael Johansson.

Mikael Johansson beskuren 1.jpg
Mikael Johansson (M).

Vill följa avtalet

När avtalet kom, 2019, fanns det däremot inga extra pengar till särskilt yrkesskickliga och många blev besvikna. Både de få som utsågs till särskilt yrkesskickliga och de som inte gjorde det.

— Det var frustrerande även för oss politiker. Vi hade varit överens med Vårdförbundet länge om att vi gärna ser att löneskillnaderna ökade inom gruppen. Vi hade ett avtal som vi ville uppfylla men vi kunde inte, vi hade verkligen inga pengar. Fördelen var att Vårdförbundet var tydliga med att vi hade fler år på oss, säger Mikael Johansson.

Enligt Kronobergs förhandlingschef Monica Ranstad gjorde årets extra pengar från politiken det betydligt lättare att leva upp till intentionerna i HÖK19, att öka lönespridningen genom att satsa på dem som både har mest erfarenhet och presterar bäst. Samtidigt är hon noga med att påpeka att regionen följde avtalet även 2019.

— Avtalet är ju sifferlöst och vi utsåg särskilt yrkesskickliga även då, men inte så många, säger hon.

Avtalet är faktiskt sifferlöst

Att avtalet är sifferlöst tar även förhandlingschefen i Västerbotten, Daniel Strömberg, fasta på. Men han går ännu längre och pekar på att det inte heller finns något i avtalet HÖK19 som säger att chefer måste återkoppla på individnivå till de anställda, om de är särskilt yrkesskickliga eller inte.

Med den tolkningen i ryggen har Västerbotten i år sagt till sina lönesättande chefer att de inte behöver använda begreppet särskilt yrkesskicklig på lönesamtalen med sina medarbetare, som Vårdfokus.se berättade i går.

— Däremot ska varje person få en återkoppling kring hur den personens prestation varit under året och en av intentionerna i avtalet är att premiera dem som presterar bäst, säger Daniel Strömberg.

I Västerbotten är Vårdförbundet besvikna och upprörda över hur regionen tolkar avtalet HÖK19, att samarbetet och dialogen inte fungerat med arbetsgivaren och att regionpolitikerna enligt Vårdförbundet i praktiken gjort det omöjligt för lönesättande chefer att lyfta särskilt yrkesskickligas löner på grund av alltför snäva ekonomiska ramar. I Västerbotten slutade både förra årets och årets avstämning av löneöversynen i oenighet.

Lön trots allt viktigt

Regionstyrelsens ordförande i Västerbotten, Peter Olofsson (S), säger till Vårdfokus att han tycker att avtalets fokus på lönespridning är bra, att det är något som behöver öka. Men att det i kombination med den egna regionens dåliga ekonomi inneburit "en utmaning" att Vårdförbundet pratat om sin målsättning för särskilt yrkesskickliga i siffror, trots att det inte finns några siffror i avtalet.

Peter Olofsson (S).jpg
Peter Olofsson (S).

— För oss är det viktigt att ha en långsiktighet i detta med lön. Trots vår tuffa ekonomiska situation så har vi valt att räkna upp lönerna och jobba med löneöversyner, det är vad vi klarar just nu, säger Peter Olofsson.

Vad tror du krävs för att regionen ska kunna rekrytera och behålla de mest erfarna?

— Lön är det absolut viktigaste, men vi pratar också mycket om helheten, om arbetsmiljön. Sedan är det en utmaning, för vi har anställt 200 fler varje år, mer än vad vi egentligen har budget till. Det vi skulle behöva göra mer av är att se över hur vi organiserar vården, hur vi ska kunna frigöra pengar till löner. Men så länge vi utvecklar vården och anställer så många fler, så är utrymmet begränsat.

10 000-kronors-frågan

De siffror Peter Olofsson hänvisar till, som han önskar att Vårdförbundet inte pratat så högt om, är Vårdförbundets målsättning att 25 procent av medlemmarna ska utses till särskilt yrkesskickliga och höja sina löner med 10 000 kronor under tre år.

I Kronoberg är det här på väg att bli verklighet, berättade Vårdförbundets avdelningsordförande Anna Seiborg Kidell på Vårdfokus.se i går. Om dagens partsgemensamma lönekonferens kommer att bidra till lösningar på 10 000-kronorsfrågan på fler håll, det återstår att se. Men både fack och arbetsgivare förväntar sig konstruktiva samtal som kan leda samarbetet kring det gemensamma avtalet framåt.

Från Region Västerbotten kommer cirka 20 personer från olika chefsnivåer och HR att delta på den digitala lönekonferensen, berättar förhandlingschefen Daniel Strömberg.

— Eftersom detta är ett nytt inslag i HÖK är det svårt att veta vad vi kan förvänta oss. Men vi är positiva till initiativet och hoppas att det kan leda till en bredare diskussion som kan ligga till grund för löneöversyn 2021, där vi hoppas att vi tillsammans med Vårdförbundet lokalt kan hitta en samsyn kring hur den ska genomföras, som vi båda kan stå bakom, säger han.