Från början tyckte Marie Karlsson att det var spännande att vara biomedicinsk analytiker under en pandemi och få göra en viktig insats.

‒ Jag har nog aldrig känt att mitt jobb varit så meningsfullt som nu. Vårt arbete och de resultat som vi kan leverera är så betydelsefulla. Det är en häftig känsla, säger hon.

06_Göteborg.jpg
Vårdfokus rundresa där vi träffar vårdpersonal som arbetat i covidvården har nu kommit till Göteborg där vi träffat de som arbetar med att analysera prover. Bild: Madelene Wikberg.

Vi träffas på Rosencaféet i Trädgårdsföreningen mitt i Göteborg. Efter flera månader av tung arbetsbelastning och brist på återhämtning sade Marie Karlssons kropp ifrån. Nu har hon varit sjukskriven i tre veckor och dagarna består av vila, promenader och att försöka få till fungerande rutiner med mat och sömn. Det är en ganska varm höstdag och skönt att sitta ute.

20 000 prover i veckan

Tidigare på dagen har vi besökt Marie Karlssons arbetsplats, enheten för virusdiagnostik inom klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Varje vecka tas omkring 20 000 PCR-prover för pågående infektion med covid-19 i Västra götalandsregionen. Här på Sahlgrenska analyseras omkring 600 prover varje dag.

Vid maskinen Cobas 6800 står Asieh Raisi och ser bekymrad ut. Analysmaskinen står stilla och snart börjar proverna att välla in.

‒ Om den inte funkar blir det kaos, konstaterar Asieh Raisi.

Asieh Raisi vid maskin NY.jpg
Biomedicinska analytikern Asieh Raisi vid maskinen som kan analysera upp till 94 prover åt gången. Foto: Hans Zetterberg.

Hon har lång erfarenhet som biomedicinsk analytiker och är en av dem som kan gå in och fixa de fel som uppstår emellanåt. Maskinen kan analysera 94 prover åt gången, men det krävs många förberedelser innan proverna kan stoppas in här. En flaskhals är att alla provrör som kommer in från sjukhus, vårdcentraler och egenprovtagning inte kan stoppas in direkt i maskinen. Först måste de föras över manuellt till ett mindre provrör där man också ser till att det är rätt mängd och att provet har rätt konsistens. Det är ett tidsödande arbete.

Fick börja arbeta skift

I vanliga fall arbetar omkring 30 personer här på labbet, de flesta är biomedicinska analytiker. Nu är det många fler. Med alla extra anställda som är studerande, biologer eller har annan bakgrund, så är det mer än 40 personer som tar hand om proverna. Det är ju inte bara covidprover som ska analyseras här, utan andra prover som har med virusdiagnostik att göra också.

Mina och Aida NY.jpg
Mina Jalal är bma-student och Aida Alizadeh är läkarstudent. Båda jobbar extra med att förbereda covidprover för analys. Foto: Hans Zetterberg.

‒ Det har varit mycket stress och väldigt mycket att göra sedan pandemin bröt ut. För oss som i vanliga fall arbetar dagtid har det varit jobbigt att gå över till skiftarbete. När det var som värst var vi aldrig klara före midnatt och vi har varit här till 2-3 på natten också, berättar Asieh Raisi.

På enheten hanterar man inte bara covid-19 utan flera olika virusfrågeställningar som hepatit, och hiv. I slutet av februari blev Sahlgrenska det första labbet utöver Folkhälsomyndigheten att analysera misstänkta fall av det nya coronaviruset.

Läs också: Hon testar för coronaviruset

Ingen tid till förberedelser

‒ Vi hade ett ganska jämnt flöde av cirka 300 covidprover per dag under de första månaderna. I början funderade och diskuterade vi mycket kring om och när coronaviruset skulle ge sig eller om vi skulle behöva skala upp provtagningen. Allt var mycket ovisst. Sedan hände det som vi hade behövt få mer tid att förbereda oss för, berättar enhetschefen Hedvig Engström Jakobsson.

Hedvig Engström Jakobsson.jpg
Hedvig Engström Jakobsson är enhetschef på avdelningen för virusdiagnostik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Hans Zetterberg.

En måndag veckan före midsommar kom, helt utan förvarning, 1 000 prover på en och samma dag. Regionledningen hade bestämt att alla som ville skulle få testa sig vid vårdcentralerna. Anstormningen blev enorm. Problemet var bara att varken chefer eller anställda här på mikrobiologen hade fått information eller tid att förbereda sig för hur de många proverna skulle tas om hand.

‒ Vi tycker att kommunikationen till oss borde ha varit tydligare. Om vi hade fått möjlighet att förbereda oss så hade vi klarat av det här bättre. Nu blev det mycket stress och en stor omställning från en dag till en annan, säger Hedvig Engström Jakobsson.

Det var inte bara brist på personal som kunde ta hand om proverna, köra analyserna och svara ut. Det var också brist på reagens och annat material som gjorde att situationen hotade att bli ohållbar.

"Ingen lyssnade på oss"

När Marie Karlsson berättar om den där första veckan då antalet prover bara ökade får hon tårar i ögonen. Det är starka minnen som kommer fram.

‒ Det var uppenbart att ingen lyssnade varken på oss eller på våra chefer. Vi jobbade så hårt vi kunde men det var ohanterligt, särskilt som flera av oss erfarna skulle gå på semester på fredagen. Mitt i allt det här får jag höra ett inslag på radion där en representant för regionledningen säger att det finns hög kapacitet och att det går att utöka provtagningen mer, berättar Marie Karlsson.

Det var som ett slag i magen. Marie Karlsson kontaktade Vårdförbundet och huvudskyddsombudet. Dessutom skrev hon en insändare och ett blogginlägg på Vårdförbundets hemsida. Snart började media att höra av sig och Marie Karlsson fick berätta i både radio, tv och tidningar om den pressade situationen på labbet. Hennes två första semesterveckor ägnade hon helt åt detta.

‒ Jag har känt att det här måste göras och att det är jag som får lov att göra det. Men jag har också känt att jag haft mina chefer och kolleger i ryggen, annars hade jag nog inte vågat, säger Marie Karlsson.

Bara ett tillfälligt lugn

Veckan efter hon slagit larm gjordes en skyddsrond som senare resulterade i att regionledningen fick dra i bromsen för provtagningen. När Marie Karlsson kom tillbaka efter sin semester var läget något lugnare, antalet prover var färre och rutinerna hade börjat sätta sig. Men det var ett tillfälligt lugn. I slutet av augusti började antalet prover att öka igen och snart var nivåerna lika höga som i början av sommaren.

Marie Karlsson porträtt NY.JPG
- Personalen är oerhört sliten nu. Samtidigt har vi haft väldigt roligt ihop och vi har blivit ett gott gäng under den här tiden, säger Marie Karlsson. Foto: Hans Zetterberg.

‒ Min känsla var att nu skulle det bli likadant igen. Jag hade väl inte fått så mycket vila under sommaren heller och dessutom var det slitsamt att jobba skift. Vi kan arbeta två kvällar i rad och sedan ha ett dagpass och dessutom jobbar vi helger. För mig blev det för lite återhämtning, berättar Marie Karlsson.

Hon fick tydliga tecken på begynnande utmattning med minnesproblem, sömnstörningar, oroskänslor och en trötthet som inte gick över när hon var ledig. En dag tog orken slut.

‒ Jag skulle göra ett ärende och på väg hem började plötsligen hela vägen att gunga. Då kontaktade jag vårdcentralen och frågade vad jag skulle göra. Jag kände ju att jag inte längre kunde hantera det här själv.

Sjuka av stressen

Marie Karlsson blev tillsagd att först och främst vila. Hon har också fått kontakt med en arbetsterapeut och får råd om hur hon ska kunna återhämta sig och hantera stress bättre i framtiden. Det handlar om enkla saker som att få dagsljus varje dag, äta och sova på regelbundna tider, röra på sig men också ta det lugnt. Hon går promenader varje dag och försöker lära sig att lyssna till sin kropp.

Covidprover Birgitta Biderfors i bakgrunden.jpg
Birgitta Bidefors för över covidprover till provrör som kan hanteras i analysmaskinen. Foto: Hans Zetterberg.

Hon är inte ensam om att ha blivit sjuk av stressen. En kollega har också varit sjukskriven och de vi träffar på labbet berättar alla om att det har varit väldigt mycket att göra.

‒ Det som hänt har nog satt sig som ett trauma hos många, säger enhetschefen Hedvig Engström Jakobsson.

De pratar mycket om det i arbetsgruppen och de som behöver det får hjälp att hantera stressymptom.

‒ Vi försöker också få till bättre scheman, förbättra rutiner och stärka upp med extra personal, säger Hedvig Engström Jakobsson.

Viktiga erfarenheter

Hon hoppas och tror att de har det värsta bakom sig, men visst finns en oro för att en andra våg ska leda till nya problem.

‒ Vi har ändå många viktiga erfarenheter med oss. En viss osäkerhet kommer förstås alltid att finnas i en pandemi, men jag tror att det är viktigt att våga skala upp bemanningen snabbare och i ett tidigare skede, säger Hedvig Engström Jakobsson.

Marie Karlsson ska snart börja arbeta igen, till att börja med på 25 procent. Det ser hon fram emot, om än med en viss bävan.

‒ Jag tror att det var bra att jag tog tag i det här, jag har inte hunnit bli allvarligt utbränd. Det känns okej att komma tillbaka till covid-diagnostiken, men jag har kommit överens med min chef om att jag ska utföra arbetsuppgifter som jag kan göra i ett lite lugnare tempo, säger hon.