Det varsel som Karolinska universitetssjukhuset lade i november förra året handlade om att sammanlagt 600 undersköterskor och läkare skulle behöva gå.

Karolinskas ledningsgrupp menar nu att sjukhuset har en bemanning som motsvarar uppdraget och drar därför tillbaka varslet.

– Det är en styrka att vi blivit färre genom naturliga avgångar där vi inte återbesatt vakanta tjänster. På så sätt kan vi undvika den påfrestning som uppsägningar av undersköterskor och läkare innebär, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Det tycker sjuksköterskan Linda Svedberg är en provocerande beskrivning.

– Visst är det skönt att varslen dras tillbaka, men samtidigt beror det på att folk har sagt upp sig i förväg. De har varit missnöjda med varslen och med arbetsmiljön. Sjukhuset har förlorat många duktiga sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. När man då säger att man häver varslen så känns det som en kosmetisk beskrivning, säger hon.

Även på två andra sjukhus

När varslen lades på Karolinska – och även på Södersjukhuset och Danderyd – ledde det till protester.

Läs mer: Starka reaktioner efter varslet på Karolinska

Linda Svedberg arbetar inom barnonkologin och har dagligen kämpat för att få vården att fungera i den redan ansträngda personalsituationen. Hon och några kolleger startade Sjukvårdsuppropet och organiserade tidigare i år flera manifestationer. De har även på sin sajt samlat vittnesmål om hur den nuvarande bemanningen leder till incidenter där patienter drabbas.

Läs mer:  ”Patientsäkerheten är visst hotad”

– Patientsäkerheten är hotad och har varit det länge. Det är för långa väntetider, patienter skickas hem för tidigt, patienter får inte iva-vård för det finns inte platser. Personalen är stressad och missar saker. Jag ifrågasätter att sjukhuset fortfarande har anställningsstopp och besparingskrav, säger Linda Svedberg.

Varslet av 550 administrativa tjänster har också till stor del löst sig med naturliga avgångar. Men 30 personer har behövt sägas upp.

Kortat vårdköerna

Karolinska ska nu fortsätta arbetet med att korta vårdköer och att beta av den vård som skjutits fram på grund av covid-19.

 – Vi har framgångsrikt tagit oss an arbetet med det som ibland kallas vårdskulden. Hittills har vi arbetat bort 4 procent, eller 555 vårddygn, säger Björn Zoëga, i pressmeddelandet. 

Linda Svedberg undrar hur det ska gå. Hon menar att arbetsmiljön är fortsatt tuff. Sjukhuset har kunnat öppna fler vårdplatser, men många är fortfarande stängda på grund av bristen på sjuksköterskor.

– De har hyrt in operationslag för att operera undan. Men efter många operationer behöver patienterna ligga kvar. Då behövs sjuksköterskor, undersköterskor och läkare som ska ta hand om dem.

Mycket provtagning

Linda Svedberg är nu tillbaka på Astrid Lindgrens barnsjukhus efter att ha varit utlånad till coronaintensiven två månader i våras. Antalet patienter med covid har minskat drastiskt på Karolinska, men pandemin påverkar fortfarande personalens arbetssituation.

– Minsta symtom hos patienterna så tar vi prover och arbetar i skyddsutrustning. Dessutom har vi mycket sjukskriven eller vabbande personal eftersom alla ska vara försiktiga.

Bortsett från den stora belastningen under våren och sommaren på grund av covid, så ifrågasätter hon att Karolinska i Solna egentligen fått ett mindre vårduppdrag.

– Den högspecialiserade vården kräver mer personal per patient. I slutändan handlar det här om att politikerna inte ger sjukhusen rätt förutsättningar för uppdragen vi har. När pengapåsen är för liten måste sjukhusen dra ned på kvaliteten.