‒ Jag känner ibland att jag får ont i handlederna och ut i tummarna. Det är vissa rörelser på jobbet som jag har svårt att göra utan att det gör ont, säger Emilie Tännfäldt.

Hon arbetar som biomedicinsk analytiker på sjukhuset i Örnsköldsvik och hoppas på att hennes arbetsplats omfattas av de nya reglerna för handintensivt arbete.

Belastar handleden

Sedan ett år tillbaka finns Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för medicinska kontroller på plats. De nya reglerna omfattar även handintensivt arbete och innebär att arbetsgivaren ska göra hälsokontroll/läkarundersökning vart tredje år. Om en arbetstagare får nya besvär ska kontrollen ske inom en månad (se faktaruta).

Med handintensivt arbete menas arbetsuppgifter som belastar handleden och utförs med kraft, till exempel om du håller ett föremål i handen samtidigt som handen roteras eller vinklas. Det förekommer i många jobb, till exempel paketering eller lokalvård, men också inom vården.

Flera moment på labbet

Emilie Tännfäldt kan se att det finns flera olika sådana moment i hennes arbete.

‒ Vi har manuell tömning av vår rörpost. Patronen är ganska otymplig och man måste vicka och skaka den lite. När man sen vinklar tillbaka den för att stänga, då känner jag av det i handleden, berättar hon.

Ett annat moment som i många år varit påfrestande för biomedicinska analytiker är pipettering. Även om det inte är tungt så ökar repetitiva arbetsuppgifter risken för skador.

‒ Vi jobbar ju inte i timtal med det längre, men gör det då och då under dagen. På blodcentralen har vi också flera moment som är påfrestande, bland annat när vi stripplar påsarna för att få ut allt blod, säger Emilie Tännfäldt.

Värk och domningar

Handintensivt arbete kan påverka nerver, senor, leder och muskler i handleder, armbågar, axlar eller nacke och kan ge ihållande värk och domningar eller andra besvär. Det kan även leda till karpaltunnelsyndrom.

Skyldighet att göra medicinska kontroller har funnits tidigare på flera områden i arbetslivet, till exempel vid nattarbete och arbete med vibrationer. Men att även handintensivt arbete omfattas är nytt och just nu jobbar flera experter och forskare med att klargöra vilka arbetsplatser och arbetsmoment som omfattas. Definitionen från Arbetsmiljöverket är "snabba handledsrörelser med kraft", men det spelar förstås in hur man håller och den sammanlagda belastningen under en hel arbetsdag.

Metoder för riskbedömning

Peter Palm är legitimerad fysioterapeut och specialiserad inom ergonomi. Han har nyligen startat ett forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset för att ta fram metoder för riskbedömningar.

Peter Palm beskuren.jpg
Peter Palm är fysioterapeut och specialist inom ergonomi vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

‒ Vi har fått mycket frågor om vad handintensivt arbete egentligen är, så vi kommer att ta fram en metodik som arbetsgivare och skyddsombud ska kunna använda för att identifiera var handintensivt arbete kan förekomma, säger Peter Palm.

Han tror att det kan vara på flera håll i vården.

‒ Jag vet bland annat att operationspersonal har många repetitiva moment i sitt arbete. Och för dem som ställer i ordning en dialysapparat krävs det upp till 300 olika handgrepp för att skruva fast alla slangar, nypa slangklämmor och vrida på reglage med mera, säger han.

Vanlig orsak till arbetsskada

Statistik från Arbetsmiljöverket för 2019 visar att ergonomiska belastningsfaktorer var orsaken i 148 av de 652 anmälningar om arbetssjukdom som gjordes av anställda inom hälso- och sjukvård.

För biomedicinska analytiker gjordes förra året 36 anmälningar om arbetssjukdom till Arbetsmiljöverket. 16 av dem gällde ergonomiska belastningsskador. Orsaker som kan sökas i repetitivt arbete, statisk belastning och finmotoriskt arbete.

Emilie Tännfäldt har arbetat som biomedicinsk analytiker i fem år. Redan efter ett par år fick hon problem med smärta i händer och handleder vid vissa arbetsmoment.

‒ Jag blev förstås rädd att jag inte skulle kunna fortsätta inom yrket, men sen har det faktiskt blivit bättre, så jag tror också att man blir starkare efter ett tag. Jag är ganska lång och har även haft problem med ryggen, men det blev bättre efter att vi fick höj- och sänkbara arbetsbord. Jag har också börjat träna och lärt mig hur viktigt det är med hållningen, säger hon.

Begränsa tiden

Peter Palms råd är att begränsa tiden som man utför handintensiva moment och att arbetet organiseras så att det blir mer variation i belastningen.

‒ Målet för vårt forskningsprojekt är att kunna ge rekommendationer för hur länge man kan göra en viss arbetsuppgift, till exempel "högst två timmar om dagen", förklarar Peter Palm.

Emilie Tännfäldt hoppas att de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket ska leda till att problem upptäcks i tid.

‒ Det ska mycket till innan man själv kollar upp vad det kan vara för fel när man får ont. Med regelbundna kontroller kan man fånga upp problem tidigare så vi inte går med besvär så länge att de förvärras.