Även för grundutbildade sjuksköterskor är risken något högre än för genomsnittet. De ökade riskerna för yrkesgrupperna gäller både stressrelaterad psykisk ohälsa, psykiatriska diagnoser och utmattningssyndrom, enligt Försäkringskassans rapport.

Under första kvartalet 2020 stod sjukfall relaterade till psykisk ohälsa för 41,3 procent av alla pågående sjukfall, och generellt har vård- och omsorgssektorn länge haft en högre sjukfrånvaro än den övriga arbetsmarknaden.

Missa inga nyheter! Prenumerera på Vårdfokus nyhetsbrev

En "tredje epidemi"

Alexander Wilczek, tidigare verksamhetschef på Ersta psykiatriska klinik, har lång erfarenhet av att behandla vårdpersonal med utmattningssyndrom. För honom är innehållet i rapporten inga nyheter – han ser en närmast total samklang mellan hur det såg ut i hans patientgrupper.

Alexander Wilczek
Alexander Wilczek var verksamhetschef på Ersta psykiatri, och har stor erfarenhet av att vårda vårdpersonal med utmattningssyndrom.

 Vi gjorde en mer systematisk undersökning 2013-2018. Majoriteten var läkare men sjuksköterskor och psykologer kom inte långt efter. Och tittar man nu är det en stor grupp barnmorskor, det känner jag också igen, liksom psykiatrisjuksköterskor.

Wilczek talar om en tredje epidemi av långtidssjukskrivningar inom vården, där de föregående två kom på 80-talet – mycket smärtrelaterade diagnoser – och vid millennieskiftet – som en följd av rationaliseringarna i offentlig förvaltning i början av 90-talet.

– När det gäller den vi är inne i nu är min privata teori att det handlar om tillämpningen av new public management som styrning inom vård och omsorg, säger han, och pekar, förutom arbetsbelastning, särskilt ut svåra etiska ställningstaganden och brist på kontroll som viktiga faktorer.

– Försöker man driva vård som om det var en produktionsindustri uppstår ständiga värderingskonflikter. Om du måste kompromissa med ditt samvete en gång i veckan fixar du det, men flera gånger om dagen – det blir som ett inre skavsår, låter man det inte läka blir man sjuk av det.

Bristen på kontroll hänvisar Alexander Wilczek framför allt till new public managements databaserade styrning, i stället för att ta tillvara professionalismen i vårdyrkena.

Kvinnor extra utsatta

Siffrorna i Försäkringskassans rapport visar att kvinnor generellt sett löper 25 procent högre risk än män att sjukskrivas, och risken att drabbas av psykiatriska diagnoser är 10 till 15 procent högre i åldersspannet 25-39 år, jämfört med åldersgruppen 45-49 år.

Den stressrelaterade psykiska ohälsan är vanligast i åldern 30-39 år, och här är familjesituationen ofta boven i dramat. Dubbelarbete hemma och på jobbet ökar risken i en tid i livet när många har små barn mellan 3 och 8 år, och fler kvinnor än män drabbas. 

I rapporten framhålls också att om sjukfrånvaron inom vård, skola och omsorg i stället skulle ligga på samma låga nivå som inom andra tjänstenäringar skulle det innebära stora samhälls- och välfärdsvinster.

Studien som ligger till grund för rapporten är gjord före pandemin, under åren 2018-19. Mängden svåra etiska ställningstaganden har knappast minskat i den nuvarande situationen. I våras visade Vårdförbundets undersökning att en av fyra sjuksköterskor har upplevt etisk stress när det gäller att prioritera bland svårt sjuka patienter.

Fler utmattade i höst?

Alexander Wilczek ser framför sig en ökning av sjukfall i stressutlösta sjukdomar hos vårdpersonal, med början i höst.

 Sen tror jag dessutom vi kommer få se en del ptsd-liknande tillstånd, många har befunnit sig i väldigt dramatiska svåra situationer. Iva-sjuksköterskor som inte kunnat hålla döende i handen, eller att väcka upp en människa ur respirator till en omgivning där alla bär skyddsmasker och anhöriga inte får närvara. Det ställer kolossalt höga krav på medmänsklighet, säger han.

I förra veckan kom också nyheten att regeringen ger Karolinska institutet i uppdrag att förlänga det så kallade lärarprojektet, denna gång med inriktning mot att öka återgången i arbete för vårdpersonal efter utmattningssyndrom.

I projektet, som genomfördes 2016, fanns bland annat ett rehabiliteringsprogram som erbjöd behandling i en stressfri miljö långt från hemmet, med träning, terapi och samtalsgrupper som inslag. Projektet har som första vetenskapliga studie kunnat visa en snabbare återgång till arbetet, vid kontroll ett år efter avslutad behandling.

– Utmattningssyndrom är den sjukdom som orsakat flest sjukskrivningsdagar under de senaste 20 åren. Personal inom vård och omsorg är en hårt drabbad grupp. Att minska antalet långtidssjukskrivningar till följd av utmattning och psykisk ohälsa är en viktig fråga, säger socialminister Lena Hallengren enligt ett pressmeddelande.