Barnmorska åtalas för brott efter förlossning
I dag startar rättegången mot den barnmorska som åtalats i Skåne. Hon ökade det värkstimulerande droppet flera gånger under förlossningen. Det bedöms ha lett till att barnet fick syrebrist i hjärnan.
En natt i november för tre år sedan drabbades ett spädbarn i Skåne av hjärnskador efter en långdragen förlossning. Barnet avled ett år senare i hemmet. I dag inleds rättegången i Kristianstads tingsrätt mot barnmorskan som arbetade under förlossningen.
Få fall i rätten
Det är ovanligt att vårdpersonal i Sverige åtalas för brott för misstag som skett i tjänsten. Men den här gången har åklagaren bedömt att barnmorskan genom grov oaktsamhet har orsakat barnets hjärnskada. Barnmorskan åtalas för vållande till kroppsskada, alternativt framkallande av fara för annan. Åklagaren bedömer brottet som grovt.
Händelsen har tidigare granskats av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som riktade hård kritik mot barnmorskan. Efter det har föräldrarna polisanmält händelsen. Under polisutredningen har föräldrarna och vårdpersonal förhörts och en medicinsk expert har granskat förloppet. Åklagaren Elena Severin bedömer att åtalet kan leda till en fällande dom.
— Då är det min skyldighet att väcka åtal. Det är en helhetsbedömning efter utredningen, där även det långa händelseförloppet har betydelse. Nu får domstolen pröva det, säger hon.
Brist på bevis vanligt
Elena Severin är en av de relativt nya vårdåklagarna i Sverige (se faktaruta). Hon menar att det vanligaste scenariot när vårdpersonal polisanmäls för sina misstag är att åklagaren lägger ned fallen i brist på bevis. För att misstaget ska betraktas som brottsligt krävs oaktsamhet eller uppsåt.
När den åtalade barnmorskan gick på sitt arbetspass den aktuella natten hade kollegan före kopplat på ett värkstimulerande dropp. Trots att värkarbetet redan var överstimulerat och att kvinnan hade sex värkar på tio minuter höjde barnmorskan dosen.
Droppet borde i stället ha sänkts och effekten utvärderats, konstaterar Ivo i sin granskning. Barnmorskan fortsatte att höja droppet vid ytterligare fyra tillfällen. Ivo kritiserar att barnmorskan inte tillkallade en läkare och diskuterade den fortsatta behandlingen under förlossningen.
Ivo granskat fallet
Ivo var också kritisk till att registreringen av fosterljud med ctg var av dålig teknisk kvalitet och menar att barnmorskan borde ha försökt förbättra kvaliteten, exempelvis genom att koppla in en ny skalpelektrod. Ivo menar att det inte gick att göra en riktig bedömning, men att det fanns anledning att tro att ctg:t var patologisk eftersom värkarbetet var så överstimulerat. Utifrån det som gick att avläsa under de sista 40 minuterna av förlossningen fanns tecken på att fostret hade allvarlig syrebrist, enligt Ivo.
En barnmorskekollega uppmärksammade ctg-registreringen och gick in och erbjöd sig först att hjälpa till, vilket barnmorskan avböjde, och sedan att tillkalla läkare. Det sade barnmorskan också nej till.
Men kollegans oro var så stark att hon trots det tillkallade förlossningsläkare och barnläkare. Förlossningsläkaren kom och förlöste barnet med yttre press. Det mycket svårt medtagna barnet behövde direkt intuberas.
Den nu åtalade barnmorskan har sagt till Ivo och även i polisförhör att hen drabbades av tunnelseende. Hen trodde att barnet just var på väg att födas, trots att förlossningen drog ut på tiden. Hen trodde också att barnmorskan från kvällspasset hade fått en läkarordination innan hen kopplade på det värkstimulerande droppet, vilket inte stämde.
I förhören framkommer det att natten varit ovanligt lugn på förlossningen och att barnmorskorna kunde fika tillsammans, vilket ”inte tillhör vanligheterna”, och sedan sköta några rutinsysslor, som att räkna igenom de narkotiska läkemedlen.
Å andra sidan fanns det ingen koordinator på förlossningen och det gjordes ingen rond med den läkare som hade nattjour. Barnmorskorna kände inte läkaren, som var inhyrd tillfälligt, och det framgår i ett av vittnesmålen en oro för att läkare som har nattjour ska bli irriterade av att bli störda för åtgärder som bedöms vara självklara.
Barnmorskan hade vid händelsen arbetat på förlossningen i fyra—fem år.
SÄRSKILDA ÅKLAGARE UTREDER BROTT I VÅRDEN
Sedan 2013 finns det särskilda vårdåklagare vid sex åklagarkammare i Sverige. Vårdåklagarna utreder misstänkta brott som hör samman med yrkesutövningen inom hälso- och sjukvård.
Deras uppgift är inte att utreda fel i vården, vilket görs av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. De ska avgöra om enstaka fall av dessa kan bedömas som brottsliga gärningar. Förslaget att inrätta vårdåklagare kom från Riksåklagaren efter den snåriga och starkt kritiserade rättegången 2011 mot läkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus som stod anklagad för ett spädbarns död, men friades.
Ovanligt med åtal för misstag i vården
- 2017 friade tingsrätten en barnmorska som åtalats för vållande till annans död. Barnmorskan hade av misstag tagit fel ampull och gett värkstimulerande läkemedel, som startade en störtförlossning. Det ordinerade läkemedlet skulle tvärtom bromsa värkarna.
- 2013 friade hovrätten den så kallade SOS-sjuksköterskan från vållande till annans död i den uppmärksammade Emil-rättegången. Sjuksköterskan lät bli att skicka en ambulans till patienten som hade svårt att andas, och sedan avled.
- 2006 dömdes en sjuksköterska i "Kalmarfallet" för vållande till annans död efter att ha blandat en tio gånger för hög dos av ett läkemedel till ett barn. Ärendet gick ända till Högsta domstolen som gav sjuksköterskan villkorlig dom och dagsböter.
- 1983 dömdes en sjuksköterska till villkorlig dom efter den så kallade dialysolyckan i Linköping, där tre personer dog. Sjuksköterskan dömdes som ensam ansvarig trots att en utredning visade att det fanns flera brister i sjukhusets system.