Många labb dröjde med diagnostik av covid
Trots uppmaningar från Folkhälsomyndigheten dröjde det sex veckor innan ens hälften av regionernas mikrobiologiska laboratorier hade börjat med egen diagnostik av covid-19. Det visar en granskning av SR Ekot.
Redan i januari, när coronaviruset började få fäste utanför Kina, ansåg Folkhälsomyndigheten att labbkapaciteten i Sverige behövde utökas för att snabbt kunna identifiera smittade och på så sätt bromsa spridningen.
Den 29 januari skrev Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, ett mejl till alla 21 regioners kliniska mikrobiologiska laboratorier, där det stod:
”Med all sannolikhet kommer utbrottet att pågå under en längre tid och infekterade personer kan komma till Sverige. Etablering av diagnostik på fler kliniska mikrobiologiska laboratorier i landet är önskvärt.”
Dröjde flera veckor
Sex veckor efter uppmaningen, när smittspridningen tagit fart och virusutbrottet klassades som en pandemi, hade fortfarande färre än hälften av de aktuella labben startat upp egen diagnostik, visar Sveriges Radio Ekots granskning.
— Det hade säkert kunnat gå snabbare, och då handlar det om en prioritering. Allt från högsta ledningen i regionen ner till de kliniska mikrobiologiska laboratorierna för att säkerställa att resurser finns, säger Karin Tegmark Wisell till SR Ekot.
Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Gävleborg avvaktade en månad med egen diagnostik och förlitade sig under tiden på andra labb. Något som Johan Kaarme, tillförordad hälso- och sjukvårdsdirektör, inte tycker är konstigt.
– Dels är det en omständlig procedur att sätta upp en ny analys och det är i första hand våra större sjukhus som har den kapacitet både skyddsnivåmässigt och kapacitetsmässigt, säger han till SR Ekot.
Sahlgrenska bland de första
Redan i februari rapporterade Vårdfokus att Folkhälsomyndigheten räknade med att utbrottet av coronavirus skulle att pågå länge och ansåg att regionerna själva skulle ha kapacitet och beredskap att ställa diagnos. På så sätt kunde tiden för transport av prover och därmed svarstiden kortas.
Virusdiagnostik inom klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset blev i februari det första labbet utöver Folkhälsomyndigheten att analysera misstänkta fall av det nya coronaviruset. Där har personalen slitit hårt.
Läs även: De drar ett tungt lass när fler ska testas för covid
I början av pandemin inkom ungefär 300 covidprover per dag, i ett jämnt flöde. Men veckan före midsommar kom, helt utan förvarning, 1 000 prover på en och samma dag. Regionledningen hade bestämt att alla som ville skulle få testa sig vid vårdcentralerna. Varken chefer eller anställda på mikrobiologen hade fått information eller tid att förbereda sig.
— Det som hänt har nog satt sig som ett trauma hos många. Vi har ändå många viktiga erfarenheter med oss. En viss osäkerhet kommer förstås alltid att finnas i en pandemi, men jag tror att det är viktigt att våga skala upp bemanningen snabbare och i ett tidigare skede, sa enhetschefen Hedvig Engström Jakobsson när Vårdfokus var på besök i slutet av september.