På väg: filippinska sjuksköterskor

De ses som kunniga och effektiva och har ?sedan länge fyllt luckor i vården i andra länder. Nu har den första svenska arbetsgivaren kommit på samma idé. ?

Till länder som USA och Storbritannien har filippinska sjuksköterskor massutvandrat i decennier. I höst anländer 60 till Sverige, rekryterade av vårdföretaget Attendo med en stor verksamhet inom äldreomsorgen.?

Problemen att värva och behålla svenska sjuksköterskor har fått dem att följa det finska systerföretagets redan upptrampade stig mot Filippinerna för rekrytering och språkutbildning. ?

Resultatet på arbetsplatserna har varit goda. De filippinska sjuksköterskorna har en fyraårig högskoleutbildning, talar hyfsad engelska och anses kompetenta och effektiva.

?I dag är 200 000 sjuksköterskor i landet arbetslösa och lönen för dem som arbetar är en bråkdel av vad som betalas i väst. Många är villiga att utvandra för chansen till ett bättre liv. ??

Attendos rekrytering kan vara startskottet för något nytt i svensk vård. Vägen till svensk legitimation går via samma process som för alla med legitimationsyrken från ett land utanför Europa. De måste klara prov i svenska, samhällskunskap och lagstiftning samt göra praktik, vilket beräknas ta upp till ett och ett ?halvt år. I väntan på sina svenska legitimationer får de 60 börja som traineer. ?

— Det rör sig om skickliga personer, som rekryterats i hård konkurrens. Det är ett spännande projekt, säger vårdföretagets HR-chef Carina Andersson.??

Villkoret för att få arbetstillstånd för utländska medborgare utanför EU är att de fått en anställning med villkor i nivå med svenska kollektivavtal. Det har kontrollerats hos Vårdförbundet. Rekryteringen har också mbl-förhandlats.?

— De här filippinska sjuksköterskor­na anställs av företaget och har kollektivavtal. Vi har däremot framfört våra farhågor om språket och hur viktigt det är att kunna kommunicera med patienter och kolleger, säger Maria Ljung, styrelseledamot i Vårdförbundet Östergötland, den avdelning som förhandlar med Attendo.?

Vårdföretaget bekräftar att satsningen är dyr med utbildning, resor och lön under både studie- och traineetiden.??

Kan ni inte lägga de pengarna på att höja lönerna för svenska sjuksköterskor som ni rekryterar i stället??
— Det hjälper inte vad vi än lägger. Det är inte lönen som är problemet utan det finns för få att anställa. Ibland har vi inte ens några sökande på våra annonser, säger Carina Andersson. ?

Vice ordförande i Vårdförbundet, Ann Johansson, avfärdar argumentet.

?— Det tror jag inte på. Det finns utmärkta exempel där arbetsgivare satsat på både löner och arbetsvillkor och där stannar sjuksköterskorna.??

Faller projektet väl ut vill Attendo utöka det. Allt fler från andra länder får svensk legitimation. Men Vårdförbundet ser inte arbetskrafts­invandring som något hot mot möjligheterna att förbättra löner och villkor. Sjuksköterskor har alltid rört sig i världen och arbetat i andra länder, det hör till yrket, anser Ann Johansson.

?— Men vi kan inte lösa vår så kallade brist genom att importera sjuksköterskor. Sverige har ingen brist egentligen. Våra sjuksköterskor flyr från fasta anställningar till bemanningsföretag för att de är missnöjda med arbetsvillkoren, säger Ann Johansson.??

Utländsk arbetskraft är en ständigt hett omdiskuterad fråga. Oron finns att konkurrensen ska pressa ner lönerna. Men forskningen tyder inte på det, även om forskarna inte är eniga. Internationell forskning, och i den mån det finns svensk och skandinavisk, visar måttliga effekter, enligt Olof Åslund, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Arbetsmarknaden kan svälja ganska mycket folk utan negativa effekter på lön och arbetsvillkor.?

— Men risken ökar ju närmare de utländska arbetstagarna är att direkt ersätta någon och ju större konkurrens om jobbet det är, säger han.??

En viss försämring av förhandlingssituationen märks om importen av utländsk arbetskraft sker i stor skala.?

Arbetsmarknadsforskare skiljer på om den utländska arbetskraften kompletterar eller ersätter den inhemska. Om den kompletterar öppnas nya möjligheter eftersom arbetsgivaren kan utvidga verksamheten.?

— Det kan stärka ställningen för en svensk, erfaren sjuksköterska som kan få en arbetsledande ställning, som den utländska kollegan inte klarar. ?

Hur den amerikanska arbetsmarknaden påverkas av invandringen av utländska sjuksköterskor har Bostonprofessorn Patricia Cortes och hennes forskargrupp studerat. Rekryteringen har pågått i decennier och effekten på sjuksköterskebristen är omdiskuterad. I Kalifornien är 20 procent av sjuksköterskorna från just Filippinerna och totalt i hela USA är 15 procent av sjuksköterskorna födda i andra länder.?

Sjukhusen anser att de behövs och vill göra det lättare för utländska sjuksköterskor att etablera sig. Den amerikanska sjuksköterskeorganisationen hävdar att den massiva invandringen av sjuksköterskor har lett till att arbets­platsproblem inte åtgärdas och att det får amerikanska sjuksköterskor att fly från yrket.??

Det bekräftas av Cortes forskning, som visar att för varje utländsk sjuksköterska som börjar arbeta i en amerikansk stad försvinner en till två som är födda i landet. Undantaget är de mer avancerade sjuksköterskorna som stannar kvar. De amerikanska sjuksköterskorna blir inte arbetslösa eller flyttar från sin stad, snarare byter de bana. Samtidigt söker sig färre inhemska till yrket.?

Den ökade konkurrensen pressar inte ner lönerna, enligt Bostonforskarna, men arbetsvillkoren blir sämre. Studierna pekar mot att de utländska sjuksköterskorna — speciellt de filippinska — är mer produktiva än de som är födda i USA. Men de amerikanska sjuksköterskorna tycker att lagarbetet blir sämre när de får fler utländska kolleger.

?Forskarna drar slutsatsen att utländska sjuksköterskor kan lösa bristen kortsiktigt men att det kan få oväntade, negativa effekter långsiktigt, med ännu färre inhemska sjuksköterskor. Forskningen är inte direkt överförbar till Sverige då både vårdsystemet och arbetsmarknaden skiljer sig kraftigt från den svenska.

MÅNGA FLYTTLASS
I absoluta tal är utflyttningen stor från Filippinerna. 81 200 sjuksköterskor lämnade landet under femårsperioden 2010 till 2014. Under de fem åren 2009-2013 beviljades som jämförelse 6 585 svenska sjuksköterskor legitimation i annat land (siffran är egentligen högre då Norge släpade efter med rapporteringen).

Men som andel av befolkningen skiljer sig siffrorna inte åt så mycket mellan folkrika Filippinerna och Sverige under respektive femårsperiod.
Sjuksköterskeflytten från Filippinerna betydde att 0,0008 av landets invånare utvandrat, medan motsvarande siffra för Sverige landade på 0,0007.

Källor: Philippine overseas employment administration och EU.