Patientsäkerhet

Sjukhus blundar för riskerna med utlokaliserade patienter

Sjukhus blundar för riskerna med utlokaliserade patienter
Inspektionen för vård och omsorg har granskat hur 23 svenska sjukhus, med många utlokaliserade patienter, jobbar för att de inte ska drabbas av vårdskador. Arkivbild: Mostphotos

Patienter som vårdas på fel avdelning utsätts för stora risker. Vårdskador är betydligt vanligare. Ändå är det bara tre av 23 granskade sjukhus som jobbar tillräckligt aktivt och medvetet med att försöka minska riskerna för utlokaliserade patienter. Flera sjukhus har inte ens frågan på agendan.

Oroliga dementa och palliativa patienter som ingen tar helhetsansvaret för. Nyopererade som inte får rätt rehabilitering. Symptom på försämring som ingen ser. Patienter som glöms bort eftersom någon gjort en miss i en anteckning.

Att utlokaliserade patienter utsätts för allvarliga patientsäkerhetsrisker är väldigt tydligt i handlingarna från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, som just är på väg att avsluta en nationell granskning av hur vårdens patientsäkerhetsarbete ser ut kring utlokaliserade patienter – alltså patienter som vårdas på fel avdelning.

Mycket större risker

Bakgrunden till granskningen är att antalet utlokaliserade patienter ökat under flera år. Det beror på vårdplatsbristen som i sin tur oftast är en konsekvens av att sjukhusen saknar sjuksköterskor.

Journalgranskningar har visat att utlokaliserade patienter löper 60 gånger större risk att drabbas av en vårdskada jämfört med andra inlagda. Ivo har därför valt att titta på hur sjukhusen sköter sitt patientsäkerhetsarbete kring den här gruppen patienter och hur de planerar och strukturerar arbetet för att minimera riskerna för vårdskador.

Resultatet är nedslående. På alla sjukhus som granskats finns det patientsäkerhetsrisker för utlokaliserade och de flesta gör för lite för att försöka minska riskerna för dessa patienter.

Många stora brister

Endast 3 av 23 granskade sjukhus har enligt Ivo vidtagit åtgärder för att minimera riskerna som finns för patienter som utlokaliseras.

15 av 23 granskade sjukhus har så stora brister i patientsäkerhetsarbetet att de behöver åtgärdas. Här förväntar sig Ivo att sjukhusen själva jobbar vidare med förbättringsarbetet, men kan komma att göra uppföljningar.

5 av 23 granskade sjukhus har allvarliga och omfattande brister i patientsäkerhetsarbetet för utlokaliserade och har hittills inte ens kunnat visa att de har ”frågan på agendan”, enligt Anna Börjesson, projektledare och inspektör på Ivo. Här kommer det att dröja ännu några veckor innan Ivo fattar beslut, eftersom dessa sjukhus getts möjligheten att komma in med mer information, berättar hon.

Göms bland alla andra

Granskningen ska utmynna i en rapport, analysarbetet pågår för fullt. Men det Anna Börjesson ser redan nu är att sjukhusen inte skiljer på utlokaliserade och andra patienter, trots att det är känt att det här är en extra utsatt grupp.

Anna Börjesson, projektledare och inspektör på Ivo.

– Man ser inte utlokaliserade som en egen unik grupp. I sjukhusens systematiska kvalitetsarbete blir de en del av helheten, trots att deras risk för vårdskada är förhöjd, säger hon.

Ett exempel på det är att majoriteten av de granskade sjukhusen inte plockar ut och särskilt analyserar avvikelser som gäller brister i vården av utlokaliserade patienter. Enligt Ivo kan det göra att sjukhusen inte upptäcker problem som skulle behöva åtgärdas. Det är också väldigt varierande om medarbetare skriver avvikelser eller inte, enligt Ivo.

Riskfyllt med fel kompetens

Vårdfokus har gått igenom de 18 beslut som hittills kommit från Ivo. En sak som framgår tydligt är att vårdtiden blir längre för utlokaliserade, ofta på grund av att ansvarig läkare rondar sent, mer sällan och ibland inte alls. Detta gäller på samtliga granskade sjukhus, även där Ivo bedömt att det finns ett fungerande patientsäkerhetsarbete. För patienterna innebär det en ökad risk för infektioner, trycksår och andra vårdskador.

Längre vårdtider kan också bero på att personalen inte känner till att en patient är utlokaliserad. I besluten finns exempel på fall där rehabiliteringen dragit ut på tiden eftersom fysioterapeuterna helt enkelt inte vetat om var de har sina patienter.

Nästan lika genomgående är att både medarbetare och chefer på de granskade sjukhusen anser att de som arbetar med att vårda utlokaliserade patienter inte har rätt kompetens, eftersom de är vana vid att ta hand om andra typer av patienter. Det här gör att komplikationer och försämringar av patienternas tillstånd inte alltid upptäcks, vilket är en allvarlig risk. Och när förändringar i patienters tillstånd uppmärksammas kan det vara svårt att få tag på en ansvarig läkare.

Hinner inte få diagnos

Något som Ivo pekar på som extra allvarligt är att många sjukhus utlokaliserar direkt från akutmottagningen, innan patienten fått någon diagnos och endast en akut bedömning. På flera sjukhus sker detta bara i nödfall. Men i besluten som Vårdfokus tagit del av framkommer det att minst fem av de granskade sjukhusen oftast utlokaliserar patienter direkt från akuten.

Sammantaget visar besluten att det stora ansvaret för de utlokaliserade patienternas säkerhet ofta hamnar på golvet, hos sjuksköterskor, undersköterskor och läkare som själva anser att de ofta inte har rätt kompetens och ibland inte ens lyckas ta sig fram till sina patienter.

Som på Universitetssjukhuset i Linköping där det framgår av Ivo:s beslut att personal kan ha svårt att komma in på avdelningar där utlokaliserade patienter vårdas, eftersom passerkorten inte stämmer.

IVO:s granskning

  • Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har under 2019 gjort en nationell tillsyn av systematiskt kvalitets- och säkerhetsarbete för utlokaliserade patienter på 23 sjukhus i landet.
  • De sjukhus och enheter som ingått i tillsynen har valts ut eftersom de rapporterat in att de hade en hög andel utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser januari-december 2018.
  • Urvalet har också skett med hänsyn till uppgifter som framkommit i SKL:s nationella patientenkät 2018.

 

Ivo:s beslut hittills:
Här avslutas ärendet, men Ivo påpekar brister i patientsäkerhetsarbetet som sjukhuset ska åtgärda:

  • Blekingesjukhuset
  • Danderyds sjukhus
  • Falu lasarett
  • Höglandssjukhuset Eksjö
  • Älvsborgs länssjukhus (NÄL)
  • Norrlands universitetssjukhus
  • Nyköpings lasarett
  • Skaraborgs sjukhus
  • Skellefteå lasarett
  • Sunderbyns sjukhus
  • Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS)
  • Universitetssjukhuset i Linköping
  • Vrinnevisjukhuset i Norrköping
  • Västmanlands sjukhus i Västerås
  • Universitetssjukhuset i Örebro

 

Här avslutas ärendet och enligt Ivo pågår ett aktivt arbete med att åtgärda brister:

  • Kirurgkliniken och medicinrehabiliteringen vid Lycksele lasarett
  • Kirurg- och ortopedikliniken vid Sundsvalls sjukhus
  • Kirurgkliniken och kvinnosjukvården vid Östersunds sjukhus

 

Här finns ännu inga beslut klara:

  • Akademiska sjukhuset i Uppsala
  • Lasarettet i Enköping
  • Centralsjukhuset i Karlstad
  • Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge-Solna
  • Södertälje sjukhus

 

Utlokaliserade patienter:

  • Kallas även satellitpatienter.
  • ”Socialstyrelsens definition: En utlokaliserad patient är en inskriven patient som vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten.”
  • Har 60 procent högre vårdskadefrekvens jämfört med övriga patienter.


Källa: Inspektionen för vård och omsorg, Ivo

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida